Presentation av nätverken

Här hittar du en presentation av respektive nätverk. 

Svensk biblioteksförenings nätverk för barn bibliotek webb BBW
Barn Bibliotek Webbs (BBW) fokus är användarvänliga bibliotekswebbar för alla barn (-18 år). Vi lyfter och utvecklar det läsfrämjandearbete för barn som pågår på webben. BBW har som mål att lyfta frågan nationellt. Nätverket vänder sig till alla som arbetar med bibliotekswebbar som vänder sig till barn.

Svensk biblioteksförenings nätverk för barnbibliotek
Nätverket syftar till att öppna för dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor om folkbiblioteksverksamhet riktad till personer under 18 år, som enligt Bibliotekslagen är en prioriterad målgrupp. Det kan t ex handla om läsfrämjande verksamhet, medie- och informationskunnighet och annat som nätverket tycker är aktuellt att behandla. Nätverket vill också vara en resurs av experter för att, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, utveckla och stärka barnperspektivet inom Svensk biblioteksförening.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek som har äppelhyllor
Alla barn har rätt till böcker. Men ”vanliga” tryckta böcker passar inte alla barn. Det är därför äppelhyllor finns. Här hittar barn, föräldrar och pedagoger böcker för och om barn med funktionshinder. Nätverket är ett forum för alla bibliotek som aktivt arbetar med äppelhyllor. Här kan större idéer om t ex marknadsföring av hyllan och praktiska tips om inköpsvägar blandas. Alla intresserade är välkomna!

Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotekets roll i mångspråkiga områden
Ett bibliotek i ett mångspråkigt område möts av speciella utmaningar och förväntningar utifrån områdets breda kundunderlag vad gäller ålder, språk, bakgrund, behov och efterfrågan. Detta ställer ofta höga krav, både på personalen och på verksamheterna som bedrivs i bibliotekslokalerna, för att svara mot kundernas varierade behov på bästa sätt. Nätverket vill utveckla en ökad kontakt mellan dessa bibliotek.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för Dewey
Nätverket är ett forum för att diskutera möjligheter och problem i samband med övergången till klassifikationssystemet Dewey på biblioteken. Frågor som kan vara intressanta är till exempel hylluppställning, arbetsprocesser vid katalogisering och erfarenheter från andra länder där man länge använt Dewey. Kommer våra användare att märka övergången eller är detta bara något som rör biblioteken? Både forskningsbibliotek och folkbibliotek kan dra nytta av varandras erfarenheter även om man väljer att arbeta på olika sätt.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för digitala bibliotekstjänster
Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotekens digitala tjänster verkar för kunskapsspridning och inspiration på området ny teknik/nya medier.
Problemställningar vi försöker identifiera handlar om VAD-HUR och till VILKA. Vår ambition är att identifiera nuvarande och nya tjänster som kan stärka bibliotekens ställning som relevanta aktörer i det moderna medie-och kommunikationssamhället.
För medlemmar i BF/ nätverket finns även en grupp på Facebook. Kontakta nätverkets sammankallande medlem
Ann Östman, för en inbjudan. Du kan även följa nätverket på Twitter, hashtag #diginät

Svensk Biblioteksförenings nätverk för e-böcker
Nätverket är till för medlemmar i Svensk Biblioteksförening som är intresserade av e-boksfrågan. Rådande situation har potential att i grunden förändra tillgången till information och kunskap i samhället, till det bättre eller till det sämre. Nätverkets grundläggande utgångspunkt är att e-boksfrågan är en demokratifråga.
Nätverket vill bidra till att skapa opinion och dialog kring möjliga e-bokslösningar som också fortsättningsvis möjliggör bibliotekens demokratistödjande funktion i samhället. Detta gör nätverket genom:

  • Att arrangera nätverksträffar för att diskutera e-boksfrågorna och planera nätverkets övriga aktiviteter.
  • Att arrangera diskussionsseminarier med inbjudna representanter för olika aktörer i e-boksfrågan, och därigenom skapa förståelse för de olika aktörernas situation, perspektiv och strategier.
  • Internationell omvärldsbevakning för att kartlägga möjliga e-bokslösningar.
  • Opinionsbildning genom till exempel debattartiklar, deltagande i konferenser etc.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för fängelsebibliotek
Nätverket syftar till att öppna dialog kring frågor om biblioteksverksamhet riktad mot häkten, anstalter eller liknande, exempelvis frågor kring media, samverkan och erfarenhetsutbyten, men även annat av intresse. Biblioteksarbetet inom kriminalvården har sina givna begränsningar, förhoppningen är att med hjälp av nätverket tillsammans kunna se möjligheterna.
Alla som arbetar med eller är intresserad av dessa frågor är välkomna att delta.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för företagsinformation på bibliotek
Nätverket ska vara ett stöd för alla bibliotek som arbetar med målgruppen nyföretagare och småföretagare.
Alla intresserade bibliotekarier som är medlemmar i Svensk Biblioteksförening är välkomna att vara med. Vi arbetar med alla frågor som rör medieplanering, informationsförsörjning och aktiviteter riktade till småföretagare och nyföretagare ute på Sveriges folkbibliotek. I nätverket kommer vi också att erbjuda utbildningsdagar, kompetensutveckling, möjlighet till rådgivning och studiebesök/resor för intresserade.
Vi vill verka för att förbättra bibliotekens tjänster gentemot företagare, samt höja vår egen kompetens när det gäller att söka näringslivsinformation. Vi vill också bidra till att skapa goda kontakter och nätverk mellan bibliotek och nationella, regionala och lokala organisationer och övriga aktörer som arbetar med företagare.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för hbtq-frågor på bibliotek
Svensk Biblioteksförenings nätverk för hbtq-frågor på bibliotek välkomnar alla medlemmar som är intresserade av att diskutera frågor som rör homo-, bi, trans- och queerfrågor ur ett biblioteksperspektiv.
Nätverket ska arbeta för att höja bibliotekens hbtq-kompetens. Diskutera frågor som rör hur man kan arbeta för att på ett självklart sätt inkludera homo-, bi- och transpersoner i biblioteksverksamheten. Vid till exempel marknadsföring, rekrytering, programverksamhetsplanering och inköp av media, bör biblioteket kunna visa på att alla verkligen välkomnas och omfattas. Särskilt unga hbtq-personer och de som av olika anledningar hemlighåller sin sexualitet behöver känna stöd från samhället. Nätverket ska också lyfta fram det allmänt kvalitetshöjande som en hög hbtq-kompetens ger biblioteket.
Nätverket ska också arbeta internationellt, genom nätverk och kommunikation med bibliotek i andra länder, kanske särskilt i länder där hbtq-personer förtrycks eller diskrimineras av censur eller andra förbud.
Nätverket vill verka för att lyfta frågan om allas, såväl besökare som personal, rätt till att känna sig välkomna och inkluderade på bibliotek, oavsett sexualitet eller upplevd könstillhörighet. Då de personer som lever utanför heteronormen kan räknas som en eftersatt grupp är det angeläget att biblioteket tar sitt ansvar och arbetar för en självklar inkludering. Det ingår i vårt folkbildande, kulturfrämjande och demokratifrämjande uppdrag att arbeta för individernas lika värde och att motverka fördomar och diskriminering.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för IFLA
Nätverket är tänkt att vara till för alla som är intresserade av eller aktiva i IFLA – The International Federation of Library Associations and Institutions, som är bibliotekens världsorganisation. Vi planerar att ordna träffar före och efter IFLA:s konferenser. Tillsammans kan vi dela erfarenheter, tipsa varandra om nyheter inom IFLA och sprida kunskapen om IFLA. Nätverket vill också försöka vara ett forum för alla medlemmar som är intresserade av internationella biblioteksfrågor och kontakter med bibliotek ute i världen.

http://www.ifla.org/

Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek
Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek välkomnar alla medlemmar som är intresserade av att diskutera jämställdhetsfrågor ur ett biblioteksperspektiv.
Exempel på sådana frågor kan vara om manliga biblioteksanvändare utnyttjar andra bibliotekstjänster än kvinnliga; om bibliotekens personal bemöter manliga och kvinnliga besökare olika; hur man kan låta medieinköp, bokprat och programverksamhet genomsyras av ett genustänkande, och mycket annat.
Nätverket vill verka för att göra frågan om jämställdhet mellan könen till en aspekt som berör och berörs av samtliga verksamhetsområden på biblioteken. Jämställdhet är i hög grad bibliotekets ansvar, då det ingår i både vårt folkbildande, kulturfrämjande och demokratifrämjande uppdrag att arbeta för individernas lika värde och att motverka fördomar och diskriminering.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för kulturarv – äldre tryck och handskrifter
Nätverket för kulturarv – äldre tryck och handskrifter vänder sig till medlemmar i Svensk Biblioteksförening med intresse för kulturarvsfrågor. Medlemmarna arbetar med äldre och nya tryck, handskrifter, samt specialsamlingar av alla slag. Nätverket fokuserar främst på att föra det bokliga och litterära kulturarvets talan inom Biblioteksföreningen.
Nätverket vill verka för att höja kunskaperna om kulturarvssamlingarna i svenska bibliotek genom att erbjuda möten, studiebesök och konferenser. Frågorna rör säkerhet och bevarande, forskning, digitalisering och katalogisering. Vi vill också bidra till att kulturarvsansvariga bibliotekarier kan mötas, byta erfarenheter och fortbilda sig. Vi kommer att titta närmare på utbildning, fortbildning och den stundande generationsväxlingen inom vår sektor.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för låna en levande bok
Nätverket vänder sig till dig som arbetar/vill börja arbeta med Levande böcker på ditt bibliotek, alltså besökarens möte med en människa med en livshistoria som räcker längre än en tryckt bok. Vi vill lyfta fram det mänskliga mötet med biblioteket som alibi och ett sätt att utvecklas som människa och att bilda sig på ett oväntat sätt. I nätverket kan vi hjälpas åt med inspiration, praktiska frågor och att förmedla kontakter och information. Välkommen!

Svensk biblioteksförenings nätverk för meröppna bibliotek
Meröppna bibliotek handlar om en utökning av bibliotekets öppettider med så kallat meröppet, vilket innebär att besökare kan använda biblioteket även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. Begreppet meröppet är medvetet valt för att poängtera att det meröppna biblioteket handlar om en utökning av bibliotekets erbjudande, inte att som i exempelvis Danmark, av besparingsskäl ersätta bemannat öppethållande med självbetjäning.
Nätverket för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett biblioteksutvecklingsperspektiv.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek
Nätverket vänder sig till bibliotek/bibliotekarier som är intresserade av omvärldsbevakning som ett redskap för den egna organisationens utveckling och/eller som vill arbeta med biblioteket som aktör i omvärldsbevakning för annan uppdragsgivare.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för referensarbete och fjärrlån
Nätverket syftar till att lyfta fram referensarbete och fjärrlån inom framför allt folk- och skolbiblioteksområdet, diskutera hur det fungerar idag men ännu hellre hur vi tillsammans kan arbeta för att vidareutveckla referensarbetet, hitta nya metoder och anpassa det till ständigt nya förutsättningar och möjligheter. Ambitionen är att föra samman och diskutera alla olika beståndsdelar i dagens referensarbete, där allt från fjärrlån till fulltextresurser på nätet, digitaliserade verk och multimedia-dokument ingår som väsentliga beståndsdelar.
Med nätverket vill Informations- och lånecentralerna bidra till omvärldsbevakning och utveckling inom området och avser bl.a. att anordna en nationell konferens vartannat år.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för samarbete bibliotek och familjecentral/öppen förskola
Familjecentral är en samverkan mellan kommun och primärvård. Det är en mötesplats för barnfamiljer och vänder sig till familjer med barn 0-5 år. En familjecentral innehåller MVC (mödravårdscentral/barnmorskemottagning), BVC (barnavårdscentral) från primärvården och Öppen förskola och rådgivande socialtjänst från kommunen. På flera håll i landet finns också biblioteket med som en samverkanspart.
För biblioteket är detta ett sätt att nå alla barnfamiljer i ett bostadsområde, det blir en fördjupning av det samarbete som länge har funnits med BVC. Det är intressant för biblioteket att bedriva läsfrämjande arbete på en annan arena än sin egna.
I nätverket kan vi ge varandra stöd och inspiration och framförallt bevaka bibliotekets intresse när det startar en ny familjecentral. Varje år anordnas en nationell konferens för familjecentraler i samband med årsmöte för Föreningen för Familjecentralers Främjande. Där är det viktigt att göra biblioteksfrågan synlig.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för skolbibliotek
Elevers tillgång till skolbibliotek varierar stort. På landets skolor finns allt från välutvecklade, pedagogiskt integrerade bibliotek till ingenting i skolbiblioteksväg. Med skärpningen av skollagen 2011 och bibliotekslagen 2014 är en viktig utmaning nu att bygga upp skolbiblioteksverksamheter, utveckla skolbibliotekens arbete och belysa skolbibliotekets roll i skolvärlden. Med detta nätverk hoppas vi kunna stödja och fortbilda varandra, uppmärksamma viktiga frågor och skapa kontaktytor för samarbete.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för statliga bibliotek
Nätverket består av bibliotek som är statligt finansierade genom anslag eller avgifter och ofta har små personella och ekonomiska resurser. Vissa myndigheter har hög andel forskning, andra mindre. Somliga bibliotek är öppna för allmänheten, andra inte. Användarna har behov av och förväntar sig en biblioteksservice liknande den som universitet och högskolor kan ge. Genom erfarenhetsutbyte vill vi göra det möjligt för var och en att förbättra sin egen situation. Nätverket diskuterar och lyfter frågor av gemensamt intresse.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för sverigefinsk biblioteksverksamhet
Nätverket vänder sig till alla, som på något sätt arbetar med eller är intresserade av den sverigefinska biblioteks- och kulturverksamheten i Sverige. Deltagarna i nätverket ska inspirera och stötta varandra samt lyfta fram olika typer av finskspråkig verksamhet, som vänder sig till den sverigefinska minoriteten i Sverige.
Finskan är numera ett av Sveriges fem minoritetsspråk. En ny språklag, som träder i kraft den 1:a januari 2010, stärker finskans ställning. Nätverket vill utifrån den nya språklagen arbeta för att främja finsk biblioteks- och kulturverksamhet i Sverige. Erfarenhetsutbyte (t.ex. via studiebesök/resor) med sverigefinska föreningar och organisationer är värdefullt för nätverkets engagemang.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för tidskrifter på folk- och skolbibliotek
Nätverket vänder sig till personer som arbetar med eller är intresserade av frågor som rör tidningar och tidskrifter på folkbibliotek eller gymnasiebibliotek.
Nätverket är ett forum för att diskutera praktiska frågor, urval, bevarandefrågor, exponering, databaser, marknadsföring mm. Förhoppningsvis kan vi ordna återkommande nätverksträffar för idéutbyte, inspiration och kompetensutveckling.

Svensk Biblioteksförenings nätverk för ämnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap, NISSAG
Nätverket ämnar sammanföra ämnesbibliotekarier på högskole- och universitet, myndighetsbibliotek och specialbibliotek inom ämnena sociologi, socialt arbete och genusvetenskap. Nätverket är tänkt att fylla flera funktioner en av dem är att diskutera hur vi arbetar pedagogiskt mot forskare, studenter och andra målgrupper.