|
En resa längs den amerikanska Stilla havskusten sommaren 2001 med studier på skolor och skolbibliotek Innan jag startade min resa till USA, hade jag en klar plan för
vilka bibliotek och skolor jag skulle besöka och vilka personer jag
skulle träffa. Några hade jag mött vid den internationella
skolbibliotekskonferens, som hölls i Malmö i augusti förra
året. Inte kunde jag ana att jag skulle få se så mycket
mer än jag hade planerat och möta så många nya spännande
människor! Personligt samtal med en forskare Så känns det t ex när Professor David Loertscher bjuder
mig på en Jamba Juice och han och jag sitter och språkar på
en bänk på San José University campus. Han ägnar
generöst sin tid åt mig och under samtalet ger han mig den
ena nyttiga boken efter den andra. Med sin laptop i knät går
han igenom sina kurser och visar prov på elevuppsatser, som hans
studenter just avslutat under vårterminen. Han har nyligen haft
examen med en avgångsklass, som tagit sin Master«s i Library
and Information Science at San José State. Allt detta gör han för mig en varm junieftermiddag, trots att
han samma dag kommit tillbaka från en konferens i Indiana och fastän
hans dotter ska ta examen från High School nästa dag. I Indianapolis
har han föreläst inför en församling av "principals
and superintendents, but no librarians". David betonar detta
flera gånger med ett belåtet leende på läpparna.
Han är imponerad av bibliotekarierna i Indiana, som lyckats få
så många intresserade rektorer och skoldirektörer att
ägna en hel dag åt skolbibliotek. Men det visar sig att det
i delstaten Indiana för närvarande pågår ett intensivt
arbete med att stärka och utveckla skolbiblioteken på alla
stadier. Man gör en stor gemensam satsning och Dr Loertscher, skolbiblioteksteoretikern
och forskaren, har omarbetat en av sina kända böcker, för
att anpassa den till den organisation och de förhållanden som
råder just i staten Indiana. Ett beställningsuppdrag kan man
anta. Professorn i Library Science, David Loertscher djupt försjunken
i tankar. San José, California. David är mycket nöjd
med resan och sitt uppdrag. Men också trött. Ändå
blir det ett par timmars samtal med den svenska skolbibliotekarien på
besök. Jag förstår att det är för att Blanche
har bett sin gode vän och medarbetare att dyka upp på institutionen.
Det gör han nog gärna, men kanske anar han också att det
hemma hos henne vankas "a delicious raisin pie". Den hade jag sett Blanche baka under frukosten på morgonen, innan
vi gick iväg till universitetet. "Dave loves raisin pie!"
minns jag att hon förtjust hade ropat, när hon sköt in
den i ugnen. David Loertscher och Blanche Woolls är två kolleger, som samarbetat
kring skolbiblioteksfrågor och skolbiblioteksforskning under många
år. Två eldsjälar som med glöd och entusiasm kämpat
för de amerikanska skolbiblioteken. En lång rad av skrifter
och publikationer bär deras namn, ibland båda tillsammans,
flera utgivna på förlaget Libraries Unlimited, Colorado. Hur
länge till räcker deras engagemang? Kommer de någonsin
att sluta? Både Don, Blanches make, och jag har svårt att
tro det. Jag känner mig lyckligt lottad att ha fått träffa dessa
två gurun inom den amerikanska skolbiblioteksvärlden. Inte
minst via IASL har de spritt sina idéer vida omkring. Och för
oss skolbibliotekarier i Sverige är de också kända, kanske
främst David, vars Taxonomi för skolbibliotek har studerats
och använts av många skolbibliotekarier runt om i vårt
land. Jag berättar detta för David och påminner honom
om att det var Dr Louise Limberg, vår svenska skolbibliotekspionjär,
som introducerade honom för oss redan i slutet av 80-talet. På sin laptop visar David sin egen webbsida förutom den som
hör till institutionen. Han berättar hur han numera har allt
material samlat i sin dator. "Jag har slutat att bära med mig
papper och böcker", säger han. "Allt jag behöver
finns här i denna lilla väska." Mina frågor kretsar
mest kring Project-based Learning eller Resource-based Learning,
som det också heter. Jag berättar om den svenska regeringens
beslut att införa en ny kurs på gymnasiet, som handlar om Projektarbete,
100 poäng. The Board of Education in Sweden har fått i uppdrag
att utarbeta riktlinjer och stödja implementeringen av denna kurs
i de svenska skolorna. Vi kan nog lära oss en hel del från
erfarenheter som gjorts i USA, tillägger jag. David ler och knappar stolt fram flera uppsatser som hans elever skrivit. Lisa Wilson är gymnasiebibliotekarie på en helt ny skola, där hon ska vara med och bygga upp biblioteket. Jag förstår att hon säkert kommer att klara uppgiften, när David stolt och snabbt visar mig hela hennes förnämliga examensarbete och hör professorns berömmande ord vid varje kapitel. Han berättar också om två studenter, som nu arbetar tillsammans som skolbibliotekarier vid en skola i San Juan Bautista i närheten av Carmel och Monterey. I den skolan har man gått in för att arbeta med just Project-based Learning. "The whole school is doing it!" Om jag hinner borde jag besöka den, tycker David, eller annars kontakta Paul Sampleman och Dan Farah- Damels via e-post. I sådana lägen är Internet oöverträffligt!
Ett glatt återseende av en kollega
Den gymnasieskola i Kalifornien, som jag är inbjuden att besöka
är Carmel High School. Där är John Archer gymnasiebibliotekarie.
Honom blev jag bekant med vid IASL i Malmö i fjol. Hans fru Lynn, som också var i Malmö, arbetar som kurator/studievägledare
("counselor") på samma skola. Carmel High School har ca
800 elever, något färre än i den gymnasieskola i Örebro,
där jag arbetar som bibliotekarie. Biblioteket är likt många
skolbibliotek som jag tidigare sett i amerikanska skolor. Vid planeringen
har man haft en önskan att placera lokalen så centralt i skolan
som möjligt, lätt tillgänglig från klassrum och andra
lokaliteter. Det är en bra tanke, men gör samtidigt att biblioteken
ofta är fönsterlösa. Rummet ger därför ett något
tungt och lite dystert intryck, när man först stiger in. Men
den känslan uppvägs efter ett tag av takhöjdens rymd och
den överskådlighet som skapats med hyllor utefter de svängda
väggarna och sittgrupper in mot mitten. Det är ett enda rum,
mycket spännande i två nivåer. John har inget eget arbetsrum,
men verkar helt nöjd med att sitta mitt i biblioteket som en kapten
på sitt skepp, där har kan styra, lotsa och vägleda sina
elever. Han har total överblick över allt som sker från
sitt lilla utsiktstorn med datorn "The Staff computer". "Ask
Mr Archer when you want to copy", står det artigt på
kopieringsmaskinen.
John demonstrerar hur han mitt i biblioteket har en storbildsprojektor från vilken han kan visa och lära eleverna hur de söker på Internet och i bibliotekets katalog. Effektivt och fiffigt utnyttjande av yta, eftersom han kan samla eleverna på samma plats där också bibliotekets elevdatorer är utplacerade. John berättar om hur det idag mer och mer handlar om "Information Literacy" - att lära eleverna goda sökvanor och sökstrategier. I några fack på en hyllgavel kan eleverna hämta foldrar som ger enkla sökvägar och instruktioner vid studier och projektarbeten ("Library Research Help here, Tips for writing Research Papers").
John har även videofilmer och DVD för utlåning. Det är
främst filmer som anknyter till olika ämnen som tas upp i undervisningen,
men han har inga e-böcker. Det känns inte som om de behövs
eller att eleverna vill ha dem. Men tidningar och tidskrifter finns det
gott om, liksom datorer. Katalogen är på data (Alexandria heter
biblioteksprogrammet) och utlåningen likaså. Den sköter
Johns assistent från en särskild disk. Skolan har just haft
avslutning och är nu stängd för sommaren, så jag
får tyvärr inte möta några elever eller lärare. Vid ett biblioteksmöte i San Francisco
Innan jag lämnar Kalifornien besöker jag också San Francisco
Main Library - ett alldeles nytt bibliotek, invigt 1996, centralt beläget
mitt emot The City Hall. Av placeringen får man intrycket att invånarna
och politikerna i San Francisco värderar sitt bibliotek högt.
För övrigt är det en känsla man kan få på
många ställen i Amerika. Bibliotek är en viktig del av
amerikansk demokrati och frihet. Public Libraries är en tradition
man vill slå vakt om även på små orter och skolbibliotek
och skolbibliotekarier är en självklarhet på de lägre
stadierna från Kindergarten och ända upp på gymnasiet. Jag minns vad några amerikanska bibliotekarier utropade vid ett
tillfälle när jag talade om att vi i Sverige diskuterat att
låta avgiftsbelägga lån och driva bibliotek på
entreprenad: "Oh no, in this country we«ll never give up the
principle of public libraries and free book loans!" På stadsbiblioteket i San Francisco hade jag inbjudits att närvara
vid ett möte med bibliotekarier från olika stater i hela USA,
Texas, Pennsylvania, Michigan, Missouri, North Dakota och Indiana. Jag
förstår senare att alla deltagarna undervisar i biblioteks-
och informationsvetenskap vid någon skola eller något universitet.
Seminariet är mycket spännande att följa och jag får
en god inblick i hur man håller på att utveckla nätundervisning
och distansundervisning. Det visar sig att samtliga bibliotekarier deltagit
i en kurs om hur de kan använda nätet för undervisning
riktad till studenter som bor långt från universitetet och
därför har svårt att genomgå sina kurser där.
Det verkar vara högaktuellt just nu i USA att använda Internet
för undervisningsändamål och att utveckla "distance
education". Alla kursdeltagare presenterar sina slutrapporter på
data. Jag knyter nya kontakter och inspireras att lära mig mer. Linda
Esser är Assistent Professor från Missouri och undervisar vid
The School of Information Science and Learning Technologies i Columbia.
Hon delar med sig av sina erfarenheter av att undervisa skolbibliotekarier.
Hon är öppenhjärtig och berättar med stor iver och
entusiasm på ett sätt som är ganska typiskt för amerikanska
intellektuella. Henne skriver jag till nästan genast jag kommit hem
och får många goda tips. ALA - konferensen 14 - 20 juni 2001 Det hela är enormt! Vår svenska Bok- och biblioteksmässa
i Göteborg har visserligen växt för vart år alltsedan
starten 1985, men i jämförelse med ALA-kongressen känns
den givetvis fortfarande liten. ALA startade sina årskonferenser
redan 1881, så denna är den 120:de i ordningen. Årets tema
är "Libraries and Democracy". "Libraries are the cornerstone
of democracy. They are for everyone, everywhere", säger ALA:s
ordförande Nancy Kranich i sitt tal, säkert inspirerad av Franklin
D. Roosevelt, som lär ha uttryckt det så här: "Libraries
areÉ essential to the functioning of a democratic societyÉ
libraries are the great symbols of the freedom of the mind." Redan
Benjamin Franklin ordnade ett bibliotek i Philadelphia 1731, som gav invånarna
fri tillgång till information. Library of Congress grundades 1800
och 1887 öppnades den första biblioteksskolan vid New York«s
Columbia College. Två år senare började företagsledaren
Andrew Carnegie med sina stora donationer, tack vare vilka man så
småningom lät uppföra mer än 1 600 folkbibliotek
runt om i USA. På många platser har jag hört mina vänner
säga: "Look, Marianne, there you have a Carnegie library!"
Man känner oftast igen dem på byggnadsstilen i jugendtradition
eller nyklassicism. 1939 kom den första "Library Bill of Rights",
en federalt reglerad lag för biblioteksservice. Jag strosar runt mellan mässans 1 600 montrar och bland mängder
av mässdeltagare (kanske ca 25.000!). Vilka montrar ska jag välja?
Jag studerar katalogen och plockar först ut ett par med anknytning
till skolbibliotek. AASL - den amerikanska skolbiblioteksföreningen,
som har sitt säte i Chicago, presenterar en mängd intressant
material. Bl a hittar jag en skrift som handlar om samverkan mellan lärare
och bibliotekarier. Den ger mig många goda uppslag. I samma monter
finner jag också en inbjudan till årets skolbibliotekskonferens,
som ska hållas i Indianapolis den 14-18 november i år. Det
är tydligen i delstaten Indiana, som skolbiblioteken har fått
ett uppsving just nu, tänker jag. Vad är det egentligen som
händer där? Jag bestämmer mig för att ta reda på
mer genom min nya bibliotekariekontakt vid Indiana Department of Education,
Office of Learning Resources. Judy Williams träffade jag under mötet
på stadsbiblioteket i San Francisco. Jag letar mig fram till bokförlaget Libraries Unlimited,
som jag känner till genom David Loertscher. Han var nämligen
med och startade detta förlag, som huvudsakligen ger ut litteratur
om "School library issues". På hyllorna hittar jag många
intressanta skrifter, som jag önskar jag kunde få plats med
i min resväska och ta med hem. Jag får nöja mig med ett
fåtal. Däribland finns en ny bok "Learning and Libraries
in an Information Age. Principles and Practice" sammanställd
av Barbara K. Stripling. Första kapitlet är skriven av professorn
i Library Science vid universitetet i New Jersey. Namnet Carol C. Kuhlthau
känns välbekant. Henne har jag läst om i bl a skrifter
som Louise Limberg gett ut. Louise, som finns nämnd i Striplings
samlingsvolym, citerar henne i sin doktorsavhandling. Jag stannar vid flera montrar med barn- och ungdomsböcker. Det är
spännande att se originalen till en del svenska översättningar,
som jag tidigare har läst. En bokserie, som får mig att tänka
på Annika Thors böcker om de judiska flickorna Steffi och Nelli,
ligger i montern för Tundra Books: "Good-bye Marianne"
och "Remember Me" av Irene N. Watts. Lunch med prisbelönt författare
Vid bokförlaget Dorling Kindersley (DK) frågar jag efter en
barnbok av Cari Best, Three Cheers for Catherine the Great (sv.
övers. Hipp, hurra för mormor!) Det känns extra
spännande att få hålla i boken, speciellt nu sedan jag
haft glädjen att träffa författarinnan. Även detta möte
har jag Blanche Woolls att tacka för. Det var vid en lunch på
ett flott hotell i San José. Till sina kollegers stora förtjusning
hade Blanche bett sin gode vän Mort Schindel komma och berätta
om sin filmproduktion Weston Woods. Det är barnfilmer som bygger
på kända barnböcker såsom Where the Wild Things
Are, Rosie«s Walk m fl. Vi blev bjudna på god mat och fick sedan lyssna till Mort Schindels
föredrag och se några smakprov från hans filmer. Vid
bordet satt även hans hustru, Cari Best. Hon sken upp när jag
berättade att jag kom från Sverige och började genast
ställa frågor om Göteborg och Stockholm, det svenska vädret
och avståndet från Kastrup. Varför så många
frågor på en gång och mest om Göteborg? Jo, i höst
skulle hon flyga dit med sin man för att hämta en utmärkelse
och hålla ett seminarium på en stor biblioteksmässa.
Cari har tilldelats årets Peter Pan-pris för bilderboken Three
Cheers for Catherine the Great! Det är IBBY Sverige (International
Board on Books for Young People) och Bok & Bibliotek som nu för
andra gången delar ut detta pris till författaren av en utländsk
barn- eller ungdomsbok. Vilhelm Moberg och Carmel Hana Highway på Hawaii
Sedan gick min färd vidare från Kalifornien över Stilla
havet till Hawaii, närmare bestämt till ön Maui. Hawaii
består ju av fyra större öar samt ett antal små.
På Maui landar man på flygplatsen i Kahalui och för att
komma till Hana på västsidan kör man utefter kusten på
en mycket kurvig, smal, oftast enkelfilig väg och passerar 54 broar
över forsar och vattenfall. Det känns som att åka berg-och
dalbana, fast mer njutbart eftersom landskapet runt omkring är så
vidunderligt. "I survived the Road to Hana" står textat
på T-shirts, som går att köpa i en av de båda butikerna
i Hana. I Hana känns det som om livet stått stilla. Här
är man långt ifrån det snabba och hektiska storstadsbruset
med trafik, avgaser och folkvimmel. En lugnare plats får man leta
efter. Här bor endast ca 2 000 invånare och man kan verkligen
undra hur dessa människor försörjer sig. Skolan med sina
knappt 400 elever är den största arbetsplatsen, därefter
kommer hotellet, posten, bensinmacken och de två livsmedelsbutikerna.
Ett litet hembygdmuseum finns också och en mindre flygplats. Odlingarna
runt om är mest sockerrör och ananas. Den botaniska trädgården
är helt fantastiskt! Kokospalmer, mango- och bananträd ser man
överallt och man trampar nästan på "Flitiga lisor",
som växer ymnigt under träden. Klimatet är tropiskt fuktigt, men under dagen kommer svala vindar in från Stilla havet. Ibland går vågorna höga längs stränderna och vi får lära oss att ha respekt för havets skiftande rörelser, hur lockande det än känns att ge sig ut i en kajak eller på en surfbräda.
Hana Public & School Library Projektarbete i biblioteket
Jag förstod av samtalet med Colin, att jag här hittat en lärare
som integrerade biblioteket i sin undervisning på ett ganska strukturerat
sätt. Detta fångade mitt intresse och jag frågade därför
rektorn om jag fick närvara vid en av hans lektioner. Skolterminen
var redan avslutad, men nu pågick "Summer Program" för
vissa elever, som behövde extra stöd. Library Research
Mr Almasin hade ett väl genomtänkt dagsprogram för sina
elever. På morgonen skrev han upp det på tavlan, för
att de skulle få veta hur han hade tänkt sig arbetsgången
med tider och allt. (Agenda). Första timmarna arbetade eleverna i
klassrummet med läs- och skrivövningar. Bl a fick de läsa
var sin artikel ur någon tidskrift och sedan skriva ner en kort
sammanfattning. Därefter fick var och en berätta muntligt vad de läst
och skrivit. Någon elev skrev på dator och andra skrev för
hand i ett block. Senare under dagen grep de sig an med större mer
självständiga uppgifter. De hade nu påbörjat ett
projekt om Karibien. Robert Almasin följde ett formulär som
han gick igenom steg för steg för att förvissa sig om att
alla var väl förberedda inför det arbete som sedan skulle
ske i biblioteket. Där letade de i böcker, atlaser, tidskrifter
och på Internet och skrev ner vad de hade funnit. Efter ett intensivt
forskande var det dags för en kort återsamling i klassrummet
med genomgång och uppföljning "evaluation". Var det någon som haft svårigheter att hitta material och fått problem med sitt projekt? Eleverna hade nu möjlighet att ställa frågor kring sådant som de inte förstått och om hur de skulle gå vidare vid nästa Library Research. Formuläret var ett stöd både för lärare och elev.
Denna metod hade Robert lärt sig under sin fortbildning för
att bli speciallärare Han var mycket positiv och upplevde att eleverna
kände sig trygga med att de fick stämma av med honom under projektets
gång. Jag diskuterade också kring detta med rektor Coates.
Hon hade nämligen tidigare visat en viss tveksamhet inför sk
Project-based Learning and Teaching. Hon menade att det fanns en
risk med fria självständiga arbeten att eleverna släpptes
iväg alltför mycket vind för våg. Nu kunde jag för
henne intyga att så inte var fallet när det gällde Mr
Almasins elever. Robert var också övertygad om att hans metod
i specialundervisningen mycket väl skulle kunna tillämpas även
i vanlig klassundervisning. På Hana School finns 400 elever från K (Kindergarten) till
High School (gymnasiet), alltså ålder 5 -19 år. Byn
har ca 2000 invånare. Det kombinerade folk- och skolbiblioteket
hade byggts samtidigt med övriga skollokaler på 70-talet. Av
storleken fick man intrycket att det ger service till en betydligt större
skola och fler kommuninvånare. Men tack vare fonder och bidrag från
The State of Hawaii kunde man klara budgeten. Det enda bekymret just nu
är att båda bibliotekarietjänsterna är vakanta. Folkbibliotekarien
hade redan slutat och skol- bibliotekarien är på väg att
flytta till Buffalo, New York. Det var lite för tyst och isolerat
i Hana, tyckte Colin. "Vår skola hade aldrig kunnat ha ett så stort och fint skolbibliotek utan våra extra tillskott från "the Government", berättar Melanie. Själv söker hon också varje år medel till skolan ur de extra fonder som erbjuds. Hittills har de mest fått förstärkning för elever med behov av särskilt stöd samt till olika konst- och kulturprojekt.
Skolbibliotekarien visar vägen till informationen
Mr Anderson hade hoppats att jag skulle få tillfälle att även
träffa skolbibliotekarien, men nu hade hon tagit ledigt för
att ägna sig åt bergsklättring ett tag. Några lärare
fanns på plats , eftersom det även på Mountain View pågick
"Summer School". Skolan är "a Middle School"
dvs högstadium, ålder 13 - 16 år med ca 600 elever, övervägande
vita. Självklart finns det en heltidsanställd bibliotekarie.
Så är det på de flesta skolor i USA, även på
lägre stadier, låg och mellanstadiet. Däremot, berättar
Dan Anderson, hade man i första planeringsskedet varit inne på
tanken att inte ha något traditionellt bibliotek. I och med tillkomsten
av ny tele- kommunikationsteknik var behovet av ett LMC (Library Media
Center) inte lika stort, resonerade man. Men under processens gång
kom man fram till att det var absolut nödvändigt med en särskild
bibliotekslokal. "Det är vi glada för idag, även om
vi nu inser att vi borde ha gjort biblioteket ännu större."
"Vårt bibliotek och vår bibliotekarie är ett gott stöd för lärarna och deras undervisning", fortsätter Dan. Förutom att arbeta direkt med eleverna i biblioteket, skickar bibliotekarien information via nätet till klassrummen. I varje klassrum finns minst två datorer, som elever och lärare också kan använda för att skicka e-post till bibliotekarien. "The school librarian is our guide to information resources", säger rektorn glatt. Han visar mig också stolt "the computer lab", en ultramodern datasal och berättar att även bibliotekarien använder den för sin undervisning i informationssökning. På väggen hänger en affisch med texten " Information Problem-Solving". Problemlösning i sex steg från "Task definition" till "Evaluation".
Bill Gates
Hur teori och praktik förhåller
sig till varandra Som torde ha framgått av vad jag berättat,
fick jag under min färd tillfälle att möta dels teoretiker
och höra deras synpunkter på skolbiblioteksforskning och utbildning
av blivande skolbibliotekarier, dels se lite av hur deras teorier tillämpas
i praktiken. En fråga blev då helt naturlig för mig:
Går teorierna att omsättas i praktiskt vardagsarbete? I vilken
utsträckning är forskarnas idéer genomförda ute
på skolorna? Jag kunde ganska snart konstatera att amerikanska lärare och bibliotekarier
brottas med samma slags problem som vi i våra skolor här hemma.
De söker finna vägar till samverkan, att hitta modeller för
ett problembaserat arbetssätt och inte minst få tiden att räcka
till. Sedan länge, ja man kan gå tillbaka ända till 60-talet,
har det i USA funnits åtskilligt skrivet om metoder och arbetssätt
för temaarbete, projektstudier, problemlösning och informations-
sökning. Skolbibliotekarier och lärare har mycket att stödja
sig på i sitt arbete. Men liksom här hemma hänger ett
gott resultat inte enbart på tillgången av resurser och färdiga
teorier, utan kanske mer på hur lärare och bibliotekarier tillsammans
lyckas hitta ett fungerande samarbete i vardagen, sätter sig in i
varandras olika roller och lär av varandras kompetens. Det är
i mötet mellan dem, hur de tillsammans genom en aktiv och ständigt
utvecklad samverkan lyckas entusiasmera eleverna, som den bästa jordmånen
skapas för deras kunskapssökande. Mycket av den forskning som
bedrivits i USA visar tydligt hur ett kvalitativt lagarbete mellan lärare
och bibliotekarie förbättrar elevernas färdigheter och
höjer deras kunskapsnivå. Slutsummering Amerikanska skolbibliotekarier har förvisso mer forskning och flera
klart fastslagna riktlinjer att stödja sig på. Jag är
övertygad om att mycket av det som skrivits kring lärande, lärstilar,
självständigt arbete under eget ansvar etc, kan ge goda impulser
även till den svenska skolan. Vi är redan på gång.
Redan nu ser vi hur det utarbetas stödmaterial kring projektarbete
i gymnasieskolan, formulär och mallar för problemlösning
mm, som påminner om det material jag fann i USA. David Loertscher skrev sina första böcker om Resource-based
Learning redan i början på 80- talet och många även
i Sverige inspirerades av hans idéer. Det var kanske mest vi skol-
bibliotekarier som då tog till oss hans budskap. Men idag känns
det plötsligt som om dessa idéer även slagit rot hos
lärare, skolledare och skolpolitiker med ansvar för svenskt
utbildningsväsen. Från Skolverket kan man i höst beställa
nytt material som ger tips, stöd och idéer om projektarbete. När David Loertscher började sin forskning fanns ännu
inga datorer, inte något Internet eller någon e-post. Sådant
är självklarheter idag tjugo år senare, och vi ser nu
hur skolbiblioteket blivit alltmer det elektroniska biblioteket. Med sina
tentakler når det ut i varje vrå av skolan och även in
i elevens hem. Det är centraliserat och decentraliserat på
samma gång. David hade en framtidsvision. När eleven kommer
till skolan - The Learning Center - är hela skolan som ett stort
bibliotek, med enorma kontaktresurser. På nätet möts eleven
av det virtuella biblioteket. "The school library webpage will be
the window to the world for every learner", säger Dr Loertscher
och tilllägger "and remember, Marianne, you as a professional
librarian and guide to the information resources, you are the one to capture
the information space for your students in your school. Someone else will
do it otherwise. Be sure to capture it!" Marianne Ageberg
Litteratur Best, Cari (1999): Three cheers for Catherine the Great. Illustrated
by Giselle Potter. DK, New York Collaboration: Lessons Learned Series. Ed. by Robert Grover (1996)
American Association of School Librarians, Chicago, Illinois Gates, Bill (1995): Vägen till framtiden. Stockholm Kuhlthau, Carol C (1993): Seeking Meaning: A Process Approach to Library
and Information Services. Norwood, NJ: Ablex. Lance, Keith C & Loertscher, David V (2001): Powering Achievement:
School Library Media Programs Make a Difference: The Evidence. San
José, California Lannestock, Gustaf (ca1975): Stories from Cimarron 26085 Scenic Road
Carmel, California and the Vilhelm Moberg Guesthouse. Manuscript copy.
Carmel Valley, CA Learning and Libraries in an Information Age: Principles and Practice.
Ed. by Barbara K. Stripling (1999). Englewood, Colorado Limberg, Louise (1998): Att söka information för att lära.
En studie av samspel mellan informationssökning och lärande.
Borås och Göteborg. Diss. Loertscher, David V (1999): Reinvent your School«s Library in
the Age of Technology. A Guide for Principals and Superintendents.
San José, California Loertscher, David V (1988): Taxonomies of the School Library Media
Program. Englewood, Colorado Loertscher, David V (2000): Taxonomies of the School Library Media
Program, 2nd Edition. San José, California Loertscher, David V & Woolls, Blanche (1997): The Information
Literacy Movement of the School Library Field: A Preliminary Summary of
the Research. Watts, Irene N (2000): Remember Me. Tundra Books, New York Woolls, Blanche (1999): The School Library Media Manager, 2nd Edition. Englewood, Colorado |