Reflektioner över bokslutsåret 2002

Ur BBL 3 2003

I den ekonomiska berättelsen för 2002 framgår att vårt rörelseresultat förra året slutade på minus 10 622 448 kronor. Rörelsen betyder i vårt fall föreningsverksamheten. Vi har kostnader för drygt tio miljoner som intäkterna i verksamheten inte täcker. I år räcker våra verksamhetsintäkter som består av medlemsavgifter, annonser i BBL och prenumerationsavgifter till 25% av kostnaderna. Det är en klar förbättring jämfört med åren 1999 och 2000 då intäkterna bara täckte 16-17% av kostnaderna.

Hur täcker vi underskottet i verksamheten?
För att täcka 75 % av våra kostnader måste vi använda oss av finansiella intäkter, alltså det som kommer från aktier och räntor. I år har BTJs styrelse fattat beslut om en extra utdelning på aktierna i BTJ. vilket gav oss en intäkt på 52,5 miljoner. Detta är en åtgärd av engångskaraktär beroende på en överlikviditet och alltså ingenting vi kan göra nästa år igen även om vi fortfarande skulle äga 75%.

Vi har haft ränteintäkter från våra placeringar i räntebärande papper, utdelningar på våra andra aktier och ett positivt resultat vid några få av våra aktieförsäljningar. Detta ger intäkter på 2,6 miljoner. Lägger vi till utdelningarna på våra aktier i BTJ får vi tillsammans finansiella intäkter på drygt 55 miljoner. Det är från dessa intäkter vi tar pengar och täcker vårt underskott på 10,6 miljoner.

Ett remarkabelt år på börsen drabbar även föreningen
Har vi då kvar 55 miljoner minus 10,6 miljoner, dvs drygt 44 miljoner från det här året? Nej vi har nämligen också att ta hänsyn till finansiella kostnader som i år är extraordinära.

Vi har valt att ha en placeringsstrategi för föreningen som säger att vi ska ha både aktier och räntebärande papper och i likhet med alla andra har vi drabbats hårt av aktiernas fall under 2002. Alla har hört talas om depressionen på trettiotalet och det är svårt att förstå att börsfallet nu är större än då.

Vi har köpt aktier under flera år och för många av de aktierna gäller idag ett helt annat värde än när vi köpte dem. För att den ekonomiska redovisningen ska spegla för medlemmarna hur våra tillgångar faktiskt ser ut kan vi inte behålla värdet på aktierna som de hade när vi köpte dem i vår redovisning. Det betyder att vi skriver ner värdet på våra aktier och nedskrivningarna är nästan 18 miljoner kronor. Så mycket har alltså våra aktier minskat i värde.
Vi har ytterligare en finansiell kostnad nämligen reaförluster på aktieförsäljningar. Det ger oss i år en minuspost på 9,6 miljoner. Varför säljer man då aktier om man gör stora förluster på att sälja? Ja, väldigt kort kan man säga att man säljer för att försöka undvika ännu större förluster. Man säljer nu och tar en förlust för att inte få en ännu större i framtiden.
Kapitalförvaltarna får också order enligt vår likviditetsplan att sälja då och då för att vi ska kunna betala våra räkningar.

Tillsammans blir minusposterna på 27,6 miljoner som alltså drabbar 2002 års bokslut. Det betyder att av de drygt 44 miljonerna som fanns kvar när vi dragit bort de 10,6 vi behövde för att täcka föreningsverksamheten så måste vi dra bort ytterligare 27,6 miljoner och får då kvar 16,9 miljoner som blir årets resultat dvs det vi hade kvar 31 december 2002. Pengarna är fortsatt placerade och förändras hela tiden.

Är allt borta för gott?
Hur är det då med de finansiella förluster eller minusposter som vi hade under 2002? Är dessa pengar förlorade för gott? Vad gäller nedskrivningen av aktier så kan föreningen rimligen räkna med att om vi behåller dem så kommer de att öka i värde igen. Nedskrivningen av aktierna som görs i årets bokslut gäller alla våra aktier oavsett när vi köpt dem. Dessa värden är förhoppningsvis inte borta för gott utan aktierna kan återta och eventuellt öka sitt värde. Realisationsförlusterna som vi fått när vi sålt aktier är däremot ett faktum.

Var tog de 52,5 miljonerna vägen?
På extra medlemsmötet ställde någon frågan var de 52.5 miljonerna tog vägen som vi i år tog ut i aktieutdelning från BTJ? Svaret kan se ut på olika sätt beroende på om man väljer att beskriva det som att de till viss del balanser reaförluster och nedskrivningar som vi tvingades göra just 2002. Men man skulle också kunna säga att de 52.5 miljonerna placerades i aktier och räntebärande papper som vi fortfarande har kvar bortsett från de 10,5 miljoner vi använde till årets verksamhet .Då får man istället teoretiskt tänka sig att minusposterna i form av nedskrivningar och reaförluster istället täcks av pengar som vi redan ägde. Men eftersom vi inte har några öronmärkta pengar så blir det inte något särskilt intressant betraktelsesätt.

Vad äger föreningen?
Å rets överskott blev nästan 17 miljoner. Lägger vi den vinsten till vårt tidigare kapital så äger föreningen i omsättningstillgångar drygt 76 miljoner. Till det ska läggas vårt ägande av BTJ.

Ring oss
Väldigt mycket går att läsa ut ur den ekonomiska berättelsen men alla är inte lika vana vid att hanteraen sådan. På kansliet finns Christina Stenberg och Annikki Alanne som svarar på alla frågor som gäller föreningens ekonomi. Vill du förstå och behöver fråga så tveka inte utan ring oss!

ChS