Fler är beredda att betala för bibliotek, men färre går dit

Ny statistik från SOM-institutet visar att biblioteksbesöken och boklånen minskar i år igen, men det kan åtminstone delvis förklaras av att allt fler använder bibliotekens hemsidor. Samtidigt är det fler som är beredda att betala högre skatt om pengarna går till bibliotek och förtroendet för biblioteken är fortsatt högt.

Ny statistik från SOM-institutet visar att biblioteksbesöken och boklånen minskar i år igen. Förklaringarna till det är många: fler bokköp till följd av sänkt bokmoms och ökad tillgänglighet har betydelse och den nya statistiken visar att många numera sköter biblioteksärenden via Internet och därför inte behöver besöka bibliotekslokalerna. Däremot verkar inte Internet vara en "konkurrent" - det finns inga samband mellan hur ofta man använder Internet och hur ofta man går på bibliotek.

Mer oroande är att biblioteken inte når alla grupper och att skillnaderna ökar. Det har länge varit så att män använder bibliotek mindre än kvinnor, äldre mindre än yngre och lågutbildade mindre än högutbildade. En jämförelse mellan 2001 och 2007 visar att mönstren förstärkts. Samtliga grupper använder bibliotek mindre, men förändringarna går snabbare i de grupper som redan tidigare använde bibliotek i mindre utsträckning. 2001 besökte 60 procent av de lågutbildade bibliotek, men 2007 endast 36 procent. För högutbildade var minskningen inte lika stor (från 85 till 70 procent).

Befolkningen har en fortsatt positiv bild av biblioteken och deras betydelse. 85 procent av svenskarna anser att biblioteken är viktiga för att ett modernt samhälle ska fungera. Det får sägas vara en hög siffra med tanke på att det är 53 procent av svenskarna som själva besökt ett bibliotek det senaste året. Många anser alltså att bibliotek är viktiga, trots att man inte själv utnyttjar dem.

Andelen som är beredda att betala högre skatt om pengarna används till bibliotek har ökat sedan 1998. Då var 35 procent beredda att betala mer skatt, medan 44 procent kan tänka sig att göra det nu. Intressant nog är även personer som aldrig besöker bibliotek villiga att betala mer för dem; 37 procent av dem som inte går på bibliotek kan trots detta tänka sig att betala mer för bibliotek i ganska eller mycket hög utsträckning.

Likaså är förtroendet för hur biblioteken sköter sitt arbete stort. Biblioteken ligger i den absoluta toppen bland samhällsinstitutioner med högst förtroendesiffror. Även här visar det sig att personer som sällan eller aldrig besöker bibliotek trots detta har ett gott förtroende för dem: 45 procent av icke-besökarna har stort förtroende för biblioteken. Biblioteksbesökarna har naturligt nog ännu högre förtroende - ungefär 60 procent av dem som besöker ett bibliotek varje år har högt förtroende för institutionen och omkring 90 procent av dem som går varje månad.

En sammantagen bild visar att biblioteken är uppskattade, att de anses vara viktiga och att allt fler anser att de är värda att betala för. Samtidigt används de mindre. Om anledningen är ökade bokköp eller förbättrade hemsidor är det inget problem. Men siffrorna visar att biblioteken får allt svårare att nå vissa grupper och det är bekymmersamt. Särskilt som andra undersökningar pekar på minskad läsning och läsförmåga just hos yngre, män och lågutbildade.

Artikeln "Biblioteken - kontinuitet eller nya trender?" av Lars Höglund och Ewa Wahlström finns i den nya SOM-undersökningen Skilda världar.

Publicerad av Anna Kåring Wagman <akw@biblioteksforeningen.org> 2008-06-30