Gå direkt till ett speciellt område här:
Biblioteken i samhället
Folkbibliotek
Forskningsbibliotek
Barn, läsning och bibliotek
Läsning och bibliotek
PIRLS 2006
PISA 2006
Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt
projekt
Biblioteken i samhället
91 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för
att samhället ska fungera.
Källa: Lars Höglund & Margareta Johansson: ”Vad
gör folk på biblioteket?” i Sören Holmberg &
Lennart Weibull (red.): Land du välsignade? SOM-undersökningen
2000, SOM-institutet 2001, s 344.
68 procent av svenskarna är beredda att betala högre
kommunalskatt om pengarna går till bibliotek.
Källa: Lars Höglund: ”Bibliotekens värde”
i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ljusnande framtid.
SOM-undersökningen 1998, SOM-institutet 1999, s 125.
93 procent av befolkningen anser att biblioteken bör tillföras
mer resurser jämfört med idag eller få oförändrade
resurser. Endast 2% anser att biblioteken borde få minskade resurser.
Källa: Synovate/Temo maj 2006.
Svenskarna är mycket mer nöjda med biblioteken än
med andra kommunala tjänster. Det är nämligen 84% som anser
att servicen på bibliotek är bra eller mycket bra och endast
3% som anser att den är dålig.
Källa: Lars Höglund & Margareta Johansson: ”Vad
gör folk på biblioteket?” i
Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Land du välsignade?
SOM-undersökningen 2000, SOM-institutet 2001, s 344-345.
Över 80% av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende
för biblioteken.
Källa: Synovate/Temo maj 2006.
Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagen
finns.
Källa: Synovate/Temo maj 2006.
68% av svenskarna tycker att det är viktigt att kommunerna
satsar mer på bokbussar.
Källa: Synovate/Temo maj 2006.
Personer som använder bibliotek ofta har högre tolerans
gentemot flyktingar och större tillit till andra människor än
dem som använder bibliotek sällan.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek,
läsning och förtroende” i Lennart Nilsson (red.): Det
våras för regionen, SOM-institutet 2007, s 115-119. Lars Höglund
& Eva Wahlström: ”Bibliotek och läsande – individuell
stimulans eller samhällsnytta?” i Sören Holmberg &
Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige, SOM-undersökningen 2006,
SOM-institutet 2007, s 248.
Biblioteken är den kulturverksamhet som flest anser är
viktig att stödja med offentliga medel.
Källa: Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s
55.
Invånarnas förtroende för bibliotekspersonalen
är mycket högt.
Källa: Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s
14.
Folkbibliotek
I Sverige finns ungefär 1.300 bibliotek, varav knappt 300
huvudbibliotek och drygt 1.000 filialer.
Mellan 1990 och 2005 upphörde 400 biblioteksfilialer, vilket är
i snitt 28 om året. År 2006 ökade däremot antalet
filialer med ett knappt trettiotal.
Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s
9. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 29.
98% av svenskarna har besökt ett bibliotek någon gång.
Runt 60% av svenskarna, det vill säga 5,5 miljoner, besöker
ett bibliotek varje år. Mer än 40% har besökt biblioteket
den senaste månaden. 20% av alla svenskar har besökt biblioteket
den senaste veckan.
Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s
50-51.
2006 uppgav 57% av svenskarna att de besökt ett bibliotek.
Det är en minskning jämfört med toppåret 2001, då
71% av svenskarna angav att de besökt ett bibliotek de senaste 12
månaderna.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Varför
minskar biblioteksbesöken?” i Sören Holmberg & Lennart
Weibull (red.): Lyckan kommer, lyckan går, SOM-undersökningen
2004, SOM-institutet 2005, s 167. Lars Höglund & Eva Wahlström:
”Bibliotek och läsande – individuell stimulans eller
samhällsnytta?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Det nya Sverige, SOM-undersökningen 2006, SOM-institutet
2007, s 238.
År 2006 gjordes drygt 71 miljoner besök på folkbibliotek.
Det var en ökning med två miljoner besök jämfört
med föregående år.
Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s
37. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 40.
De flitigaste besökarna återfinns bland ungdomar mellan
9 och 14 år.
Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s
51.
2006 fanns knappt hundratalet bokbussar i Sverige. Det är
en minskning med ett femtontal sedan 2000. Det senaste året tillkom
dock tre nya bokbussar.
Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s
31. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 26. Folkbiblioteken
2006, Statens kulturråd 2007, s 29.
År 2006 fanns det knappt 41 miljoner böcker på
svenska folkbibliotek. År 2000 fanns det 44 miljoner böcker.
Antalet biblioteksböcker per svensk har alltså sjunkit från
5 till 4,5.
Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s
26. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, 32.
2006 gjordes det 58,5 miljoner boklån. 2000 gjordes 70 miljoner
boklån. Rekordåret 1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån.
I slutet av 1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen
ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån om
året.
Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd
1997, s 2.
Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 28. Folkbiblioteken
2006, Statens kulturråd 2007, s 36.
Det fanns 3,1 miljoner AV-medier på folkbiblioteken 2006,
vilket är en ökning från 2,6 miljoner år 2000.
Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s
27. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 33.
Antalet lån av AV-medier har ökat kraftigt. 1980 gjordes
ca 2 miljoner AV-lån om året, 1990 ca 4 miljoner och 2000
närmare 10 miljoner. År 2006 var siffran drygt 11 miljoner.
Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd
1997, s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 29. Folkbiblioteken
2006, Statens kulturråd 2007, s 36.
Utlåningen av AV-medier utgjorde 16% av den totala utlåningen
2006.
Källa: Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s
36.
Andelen nyförvärv – som är en viktig faktor
för att locka biblioteksbesökare – är 4,9%, vilket
är densamma som år 2000.
Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s
26. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 32.
Av bokutlånen var 2006 28% facklitteratur för vuxna
och 26% skönlitteratur för vuxna. Sedan 1993 är utlåningen
av facklitteratur större än utlåningen av skönlitteratur.
Källa: Folk- och skolbiblioteken 1995, Statens kulturråd
1996, s 14. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 37.
Barnboksutlåningen har legat konstant på drygt 40%
de senaste 30 åren.
Källa: Folk- och skolbiblioteken 1995, Statens kulturråd
1996, s 14.
Antalet årsverken på folkbiblioteken per 10.000 invånare
har sjunkit från 7 till 5 under perioden 1991 till 2006.
Källa: Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s
45. Nyckeltal om folkbibliotek. Utveckling 1991-2000, Statens kulturråd
2001, s 9.
Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar varje vecka,
vilken är en ökning med en timme jämfört med året
innan. Andelen söndagsöppna bibliotek har ökat från
13,8% till 15,5% under samma period.
Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s
36. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 39.
Forskningsbibliotek
Det finns knappt 40-talet universitets- och högskolebibliotek i Sverige.
Dessutom finns ungefär 35 specialbibliotek och ett nationalbibliotek.
Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 22-23.
Det gjordes dagligen drygt 70.000 besök på forskningsbibliotek
2006, vilket motsvarar mellan 15 och 20 miljoner besök under hela
året. Det var en minskning med 1,5% sedan 2005. Samtidigt ökade
antalet virtuella besök med 50%.
Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån, s 18-19. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 3, 23.
Drygt var tionde svensk har besökt ett forsknings- eller
universitetsbibliotek det senaste året.
Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s
61.
Göteborgs universitetsbibliotek tar emot flest besökare
per dag - över 8.000.
Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 22.
2006 gjordes mer än 11 miljoner lokala lån. Antalet
lokala lån var 2,3 miljoner 1990/1991. Det motsvarar alltså
en ökning med 450% på drygt femton år.
Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån, s 5. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 31.
Forskningsbiblioteken erbjuder tillsammans mer än 28.000
läsplatser. Det är mer än en fördubbling jämfört
med 1995.
Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 23. Forskningsbiblioteken 1995, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån, s 11.
Forskningsbibliotekens bestånd av böcker och seriella publikationer
fortsätter att öka. Sedan 2000 har antalet hyllmeter ökat
med 110.000 och är nu 820.000 hyllmeter.
Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2001, s 31. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 25.
Mellan 2005 och 2006 ökade forskningsbibliotekens utbud av e-böcker
med en tredjedel och är nu uppe i 832.000 titlar.
Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2006, s 27. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 31.
Antalet datorer tillgängliga för besökare har mer
än fördubblats sedan år 2000 och är nu över
5.000.
Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2001, s 29. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 23.
Antalet referensfrågor – både ställda på
plats och elektroniskt – minskade mellan 2005 och 2006 med närmare
en fjärdedel.
Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2006, s 31. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 35.
Forskningsbiblioteken har 2.250 anställda. Det är en
minskning jämfört med 2000, då antalet var 2.370.
Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2001, s 25. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska
centralbyrån 2007, s 39.
Barn, läsning och bibliotek
451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat
skolbibliotek.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s
5.
90% av grundskolans friskolor saknar bemannat skolbibliotek. Motsvarande
andel för de kommunala grundskolorna är 61%. Motsvarande andel
tre år tidigare var 89% respektive 67%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s
5.
83% av de privata gymnasieskolorna och 16% av de kommunala gymnasierna
saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört
med tre år tidigare då motsvarande andel var 73% respektive
13%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s
7.
Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern
10 till 18 år minskar. Andelen flickor som uppger att de besökt
ett bibliotek det senaste halvåret sjönk från 83 till
80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent mellan läsåret
2002-2003 till läsåret 2004-2005.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik
i urval, SCB 2007, s 15-16.
Läsningen minskar bland barn och unga. Från läsåret
2002-2003 till läsåret 2004-2005 sjönk andelen flickor
som säger sig läsa varje dag eller flera gånger i veckan
från 57 till 53 procent och andelen pojkar från 42 till 38
procent. Den grupp som säger att man aldrig läser på sin
fritid ökar, om än marginellt. För flickorna ökade
andelen från 6 till 7 procent och för pojkarna från 16
till 17 procent.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik
i urval, SCB 2007, s 15-16.
”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig
av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter
och läsintresse.”
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 28.
Enligt en stor internationell studie försämrade svenska
tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både
vad gäller läsförståelse och läshastighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 10.
I samma studie intog Sverige 1991 förstaplatsen inom läsning
av sakprosa, men hade 2001 halkat ner till en sjätteplats. Sverige
var det enda land i studien som hade en negativ utveckling inom läsning
av sakprosa.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 14.
Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är
stor i Sverige i jämförelse med andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.
Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre
läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång
till böcker i hemmet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 22.
Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt
fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke
på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur
och läsfärdighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 23.
Biblioteksanvändare läser oftare än andra för
barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för
fortsatt språkutveckling och informationskompetens.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket,
barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet
2006, s 120-123.
Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade
58% att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan
motsvarande andel tio år senare var 33%. År 1991 svarade 19%
att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio
år senare var andelen 35%.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 22.
1980 lånade barn i genomsnitt 20 böcker på bibliotek
varje år. 2006 var siffran 18.
Källa: Kerstin Rydsjö & AnnaCarin Elf: Studier av barn-
och ungdomsbibliotek. En kunskapsöversikt, Regionbibliotek Stockholm
2007, s 107. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 46.
Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än
andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket
2001, s 22.
Barn som talar ett annat språk än svenska hemma eller barn
med få böcker hemma har dock inte minskat sitt boklånande
lika mycket. Bibliotekens roll för att utjämna olika förutsättningar
är alltså fortfarande betydelsefull.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen,
Skolverket 2001, s 22-23.
Ungefär tio procent färre barn läser en bok varje dag jämfört
med för tjugo år sedan.
Källa: Barnbarometern 2002/2003, www.mms.se/ovrrapp/Barnbarometern%2002-03.doc
År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning
kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade
att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat,
särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också
på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull.
Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete
mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel
på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services
on achievement and learning. Critical literature review of the impact
of school library services on achievement and learning to inform the work
of the DfES Task Group set up to implement actions contained in the Government’s
response to ”Empowering the Learning Community”, The Robert
Gordon University, 2001, s 28.
Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat
i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18%.
Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student
achievement. The importance of school libraries for improving student
test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9.
Det finns tydliga kopplingar mellan skolbibliotek och läskunnighet.
Källa: Ken Haycock: The crisis in Canada’s school libraries,
Association of Canadian Publishers & Department of Canadian Heritage,
2003, s 28-29 för en översikt över olika resultat.
Läsning och bibliotek
Andelen manliga arbetare som läser böcker varje vecka
har sjunkit de senaste tjugo åren från ungefär 30 till
18%. Andelen manliga ej facklärda arbetare som aldrig läser
böcker har ökat från en tredjedel till nästan hälften
sedan början av 1980-talet. För kvinnliga ej facklärda
arbetare är utvecklingen också negativ – i början
av 1980-talet läste en fjärdedel aldrig böcker, men andelen
har ökat till en tredjedel.
Källa: SCBs ULF-undersökningar, se http://www.scb.se/templates/pressinfo____192034.asp
När man frågar svenskar om de läst en bok det
senaste året visar det sig att personer med låg utbildning
gjort det i mindre utsträckning (84%) än personer med medelhög
(92%) eller hög utbildning (97%).
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket,
barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet
2006, s 115.
Andelen personer med låg utbildning som besökt ett
bibliotek det senaste året är 45%. Andelen med medelhög
utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är
68% och andelen med hög utbildning 76%. Biblioteksanvändningen
minskar i alla grupper, men mer i de lågutbildade: fyra år
tidigare hade 60% av de lågutbildade besökt ett bibliotek det
senaste året.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket,
barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet
2006, s 115. Lars Höglund: ”Ändrade biblioteks- och informationsvanor”
i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ju mer vi är
tillsammans. SOM-undersökningen 2003, SOM-institutet 2004, s 313.
Kön, utbildning och studieaktivitet är viktiga faktorer
för att förklara vem som besöker bibliotek eller inte.
Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86% ett bibliotek
minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade
männen är motsvarande andel 19%.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket,
barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet
2006, s 116.
PIRLS 2006
Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försvagats
de senaste fem åren, visar den internationella läsundersökningen
PIRLS 2006. Sverige ligger fortfarande högt i den internationella
jämförelsen, men resultaten är betydligt sämre än
i den förra PIRLS-studien, som genomfördes 2001. Undersökningen
pekar på att den försämring i svenska barns läskunnighet
som inleddes under 1990-talet nu går allt snabbare. Studiens författare
framhåller brister hos de svenska skolbiblioteken som en delförklaring.
Tillbakagången beror inte på att andelen svaga läsare
har ökat, utan förändringarna kan i stället härledas
till att andelen mycket goda läsare har minskat. Både pojkar
och flickor presterade sämre 2006 än 2001, men pojkarnas försämring
var något mindre än flickornas, vilket betyder att skillnaderna
mellan könen krympt något. Fortfarande är dock skillnaderna
mellan pojkar och flickor stora i Sverige i jämförelse med många
andra länder.
Att svenska elever fick färre poäng i 2006 års undersökning
kan inte knytas till sämre förkunskaper vid skolstarten. Tvärtom
ägnar sig svenska elever oftare åt grundläggande lästräning
med sina föräldrar och har bättre förkunskaper med
sig vid skolstarten än tidigare. Det är inte heller självförtroendet
som brister. Eleverna hade ungefär samma tilltro till den egna läsförmågan
2006 som 2001, trots att man alltså läste sämre.
Orsakerna kan i stället sökas i inställningen till läsning
och i barnens tillgång till böcker. Gruppen som har en mycket
positiv inställning till läsning och som ofta läser för
nöjes skull har minskat kraftigt och Sverige hamnar nu under både
det internationella snittet och medelvärdet för OECD-länderna.
Det är oroväckande, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan
inställning till läsning och läsförmåga. Det
finns också klara samband mellan antal barnböcker hemma och
läskapacitet. Andelen barn med många barnböcker har minskat
i Sverige, liksom andelen barn med föräldrar som läser
mycket.
PIRLS-studien tar också upp skolbiblioteken och konstaterar att
det på ytan ser mycket bra ut i Sverige; nästan alla svenska
skolbarn har tillgång till ett skolbibliotek. Skrapar man däremot
på ytan ser det sämre ut. Endast 6 procent av eleverna går
i en skola med en heltidsanställd bibliotekarie. I jämförelse
med de andra nordiska länderna är det dessutom få svenska
elever som går i skolor med skolbibliotek med mer än 500 böcker
och tio tidskrifter. Svenska elever går sällan till något
annat bibliotek än klassens eget och svenska barn lånar färre
böcker på skolbiblioteket än barnen i grannländerna.
Det kan således framstå som om tillgången till skolbibliotek
är god i Sverige, men bibliotekarierna är få och skolbibliotekens
kvalité och tillgänglighet bristfällig.
Källa: PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs
4 – i Sverige och i världen, Skolverket 2007, s 8-15, 99-102.
PISA 2006
PISA är en undersökning av 15-åringars kunskaper, bland
annat läsförståelse. PISA genomförs vart tredje år
och i den senaste undersökningen deltog 57 länder.
Årets PISA-undersökning visar att svenska ungdomar presterar
väl. De genomsnittliga resultaten skiljer sig inte mycket från
den första PISA-undersökningen 2000. Däremot ökar
spridningen mellan goda och sämre läsare. Dessutom presterar
de svagaste läsarna sämre 2006 jämfört med 2000.
Skillnaderna mellan könen är ovanligt stora i Sverige jämfört
med övriga OECD-länder. Dubbelt så många flickor
som pojkar klarar provets högsta läsnivå och endast hälften
så många flickor som pojkar når endast upp till den
lägsta nivån.
Källa: PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå,
tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse,
Skolverket 2007, s 90-91.
Brittisk satsning på läsning
– ett lönsamt projekt
Dålig läskunnighet är kostsamt. En brittisk rapport
visar att de offentliga kostnaderna för en individ som inte lär
sig läsa under vad som motsvarar det svenska lågstadiet är
mellan 44 800 och 53 100 pund (ungefär ca 660 000 kr) fram till och
med 37 års ålder, till följd av bland annat ökad
arbetslöshet, ohälsa och brottslighet. Det ger en total samhällskostnad
på mellan 1,73 och 2,05 miljarder pund (motsvarande ca 25 miljarder
kr) – och det per år.
Men det räcker inte att kunna läsa; lusten att läsa är
inte minst lika viktig. Enligt OECD är läslust en avgörande
faktor för framtida studieframgångar, faktiskt ännu viktigare
än välutbildade föräldrar med bra jobb.
Den brittiska regeringen har de senaste tio åren placerat frågan
om befolkningens läskunnighet högt på den politiska dagordningen.
Bland annat tog den brittiska regeringen 1997 ett initiativ för att
öka läskunnigheten bland barn. Projektet gick ut på att
alla låg- och mellanstadiebarn fick en timmes lästräning
med lästeknisk inriktning varje dag.
Trots det har antalet unga som säger att de aldrig läser en
bok ökat från 23 till 35% från 1997 till 2003. Engelska
ungdomar som slutar skolan läser ungefär lika bra som unga i
andra länder, men de väljer inte lika gärna att läsa
böcker för nöjes skull.
Den brittiska regeringen med finansminister Gordon Brown i spetsen väljer
därför att introducera en ny metod – ”Reading Recovery”
– som i stället ska öka barnens läslust. Varje år
ska 30 000 sexåringar få en halv timmes lästräning
i en-till-en-form per dag med inriktning på att läsningen ska
vara lustfylld. Metoden har prövats och undersökningar visar
att 79% av barnen som är med i programmet (kallat ”Every Child
a Reader”) får betydligt ökad läsförmåga.
På fyra till fem månader tillägnar de sig kunskaper som
annars hade tagit dem 21 månader. Förhoppningen är också
att de engelska barnen ska få en livslång relation till böcker.
Projektet kostar ungefär 2 400 pund (ca 32 000 kr) per barn. För
samhället är det en god investering – vinsterna i Storbritannien
beräknas bli motsvarande 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder kr)
varje år fram till dess att personerna fyller 37 år. För
varje satsat pund beräknar man alltså få mellan 15 och
17 pund tillbaka varje år. Och då är inte bland annat
gynnsamma effekter på läskunnighetens överföring
mellan generationer medräknade.
Källor:
The long term costs of literacy difficulties, KPMG Foundation december
2006.
Every Child a Reader: the results of the first year, november 2006.
”Catching up”, The Economist 2006-12-19.
”Reading scheme will save taxpayer money, study finds”, Guardian
2006-12-11.
Se vidare på hemsidan www.everychildareader.org
Uppdaterad 3 juli 2007
Ovanstående fakta finns även i tryckt version Fakta om
bibliotek som kostnadsfritt går att beställa från
Svensk Biblioteksförenings kansli. Klicka
här för pdf-fil.
Sidan för utskrift | Tillbaka
|