Värt att veta om bibliotek
Gå direkt till ett speciellt område
här:
Biblioteken i samhället
Enheter
Besök och läsning
Bestånd och utåning
Personal, service och ekonomi
Barn, läsning och bibliotek
Uppdaterad 14 oktober 2009
Merparten av nedanstående fakta finns även i tryckt version
Fakta om bibliotek som kostnadsfritt går att beställa från
Svensk Biblioteksförenings kansli.
Klicka här för pdf-dokument.
Biblioteken i samhället
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER (PROCENT)
Biblioteken är den samhällsinstitution som flest svenskar
har förtroende för. 70 procent har mycket eller ganska stort
förtroende för biblioteken och endast fyra procent ganska eller
mycket litet förtroende.
*Förtroendebalans är ett mått där andelen med
ganska eller mycket litet förtroende dras från andelen med
ganska eller mycket stort förtroende.
Sören Holmberg & Lennart Weibull: ”Höstligt institutionsförtroende”,
i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Svensk höst.
SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet 2009, s 135f. Tabellen innehåller
ett urval institutioner.
85 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för
att samhället ska fungera.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken –
kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & Lennart
Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet
2008, s 277.
44 procent av svenskarna är i ganska eller mycket hög
grad beredda att betala högre skatt om pengarna går till bibliotek,
jämfört med 35 procent år 1998.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteken –
kontinuitet eller nya trender?” i Sören Holmberg & Lennart
Weibull (red.): Skilda världar. SOM-undersökningen 2007, SOM-institutet
2008, s 278.
Två av tre svenskar (69 procent) tycker att biblioteken
har utvecklats till det bättre under senare år.
SKOP 2007.
En klar majoritet av kommunala beslutsfattare (85 procent) uttrycker
att de upplever ett behov av mer samordning och samarbete i biblioteksfrågor.
Endast 3 procent ser absolut inget behov av mer samordning och samarbete.
SKOP 2007.
En majoritet av de kommunala beslutsfattarna, 54 procent, anser
att tydligare nationella mål och riktlinjer skulle vara ett stöd
för biblioteksverksamheten och 15 procent ser det som ett hinder.
SKOP 2007.
91 procent av kommunalråd och kommunala tjänstemän
anser att man bör satsa mer på bibliotek.
SKOP 2007.
Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagen finns.
Synovate/Temo maj 2006.
68 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att kommunerna
satsar mer på bokbussar.
Synovate/Temo maj 2006.
Personer som använder bibliotek ofta har högre tolerans
gentemot flyktingar och större tillit till andra människor än
personer som använder bibliotek sällan.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek och läsande
– individuell stimulans eller samhällsnytta?” i Sören
Holmberg & Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige. SOM-undersökningen
2006, SOM-institutet 2007, s 248.
Svenskarna är klart mer nöjda med biblioteken än med andra
kommunala tjänster. Andelen som är nöjd har dessutom ökat
de senaste åren.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotekens tjänster
idag och i morgon?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Svensk höst. SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet
2009, s 175.
Biblioteken är den kulturverksamhet som flest anser är
viktig att stödja med offentliga medel.
Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 55.
Invånarnas förtroende för bibliotekspersonalen är
mycket högt.
Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 14.
VIKTIGA SKÄL ATT BESÖKA BIBLIOTEKET (PROCENT)
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotekens tjänster
idag och i morgon?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Svensk höst. SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet
2009, s 174.
Enheter
I Sverige finns ungefär 1 300 folkbibliotek, varav 290 huvudbibliotek
och knappt 1 000 filialer. Dessutom finns drygt 700 övriga utlåningsställen.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 9.
Det finns ett nationalbibliotek – Kungl. biblioteket –
och cirka 40 universitets- och högskolebibliotek med 150 serviceställen.
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 7.
Det finns ett 40-tal myndighets- och specialbibliotek öppna för
allmänheten, som tillsammans har 60 serviceställen.
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 7.
Det finns ett 90-tal bokbussar i Sverige med cirka 7 250 hållplatser.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 9.
Det finns närmare 115 sjukhusbibliotek i Sverige.
Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 26.
Ungefär 3 000 av landets 6 000 grund- och gymnasieskolor
har eget, delat eller integrerat skolbibliotek som är öppet
för eleverna och bemannat minst en timme i veckan.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6, 19.
Besök och läsning
98 procent av svenskarna har besökt ett bibliotek någon
gång.
Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 50.
ANDEL SOM BESÖKT ETT BIBLIOTEK DET SENASTE ÅRET
55 procent av svenskarna, det vill säga mer än 5 miljoner
personer, har besökt ett bibliotek det senaste året. Det är
en ökning jämfört med föregående år.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotekens tjänster
idag och i morgon?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull
(red.): Svensk höst. SOM-undersökningen 2008, SOM-institutet
2009, s 167.
2008 gjordes närmare 68 miljoner besök på folkbibliotek.
Uppgifter om besök via Internet saknas fortfarande.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 23.
Antalet aktiva låntagare vid folkbiblioteken ökade
med 69 000 personer mellan 2007 och 2008 till 2,7 miljoner.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 43.
Det gjordes 63 600 besök per dag på forskningsbiblioteken 2008
vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2007.
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 10.
BESÖKS- OCH LÄSVANOR I OLIKA ÅLDRAR
Fler yngre än äldre läser böcker och går
på bibliotek.
Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008, Statens kulturråd 2009,
s 16.
De flitigaste folkbiblioteksbesökarna återfinns bland
ungdomar mellan 9 och 14 år.
Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 51.
BESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL UTBILDNING
Utbildning har stor betydelse för hur ofta man besöker
ett bibliotek.
Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008, Statens kulturråd 2009,
s 20.
BESÖKS- OCH LÄSVANOR MED HÄNSYN TILL ETNICITET
Andra generationens invandrare går mer på bibliotek
och läser mer, än personer med helsvensk bakgrund.
Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008, Statens kulturråd 2009,
s 17.
BOKANSKAFFNING BLAND BOKLÄSARE
Bland personer som 2008 uppgav att de läst minst en bok den
senaste veckan säger 22 procent att de lånat boken på
bibliotek. Det är en ökning jämfört med 2003, då
18 procent av bokläsarna sade sig ha lånat boken på ett
bibliotek.
Mediebarometer 2008, Nordicom 2009, s 105. Mediebarometern 2004–2007.
Ulla Carlsson: Bokläsning i den digitala tidsåldern, Nordicom
2004, tabell 19.
Drygt var tionde svensk har besökt ett forsknings- eller
universitetsbibliotek det senaste året.
Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 61.
En genomsnittlig dag ägnar svensken 20 minuter åt bokläsning,
42 minuter åt läsning av tidningar och tidskrifter och 68 minuter
åt Internetanvändning.
Mediebarometer 2008, Nordicom 2009, s 22.
Bestånd och utlåning
NEDLADDNINGAR VID FORSKNINGSBIBLIOTEKEN
År 2008 gjordes 4,2 miljoner nedladdningar av e-böcker
vid forskningsbiblioteken. Det är en ökning med 1,3 miljoner
jämfört med föregående år.
Forskningsbiblioteken 2007, Kungl. biblioteket/SCB 2008, s 11. Forskningsbiblioteken
2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 13.
År 2002 fanns det drygt 50 000 e-bokstitlar vid forskningsbiblioteken.
Sex år senare finns 1,7 miljoner titlar. Bara det senaste året
har beståndet ökat med drygt 40 procent.
Forskningsbiblioteken 2002, Kungl. biblioteket/SCB 2003, s 1. Forskningsbiblioteken
2007, Kungl. biblioteket/SCB 2008, s 11. Forskningsbiblioteken 2008, Kungl.
biblioteket/SCB 2009, s 11.
Andelen periodika (tidskrifter mm) som är digital fortsätter
att öka. Nu är 82 procent av forskningsbibliotekens periodikabestånd
digitalt.
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 11.
Det finns 3,1 miljoner AV-medier på folkbiblioteken, vilket
är en ökning från 2,6 miljoner år 2000.
Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 27. Folkbiblioteken
2008, Statens kulturråd 2009, s 15.
Antalet lån av AV-medier vid folkbiblioteken har ökat. 1990
gjordes ca 4 miljoner AV-lån om året och 2000 närmare
10 miljoner. År 2008 var siffran 11,6 miljoner.
Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 1997, s 2.
Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 29. Folkbiblioteken
2008, Statens kulturråd 2009, s 21.
Utlåningen av AV-medier utgör 17 procent av folkbibliotekens
totala utlåning.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 19,
21.
Nyförvärvens andel av AV-beståndet på folkbiblioteken
ökar. Den var 11,7 procent 2008 jämfört med 10,9 procent
2007.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 17.
Det finns 39,5 miljoner böcker vid svenska folkbibliotek.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 15.
Andelen nyförvärv av böcker på folkbiblioteken
– en viktig faktor för att locka biblioteksbesökare –
är 5,2 procent. Det är en ökning jämfört med
föregående år (4,8 procent 2007).
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 17.
FOLKBIBLIOTEKENS UTLÅNING AV BÖCKER OCH AV-MEDIER
2008 gjordes det 58,2 miljoner boklån på folkbibliotek,
vilket är en ökning med en miljon jämfört med året
innan.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 19, 21.
Av bokutlånen på folkbiblioteken 2008 var 27 procent facklitteratur
för vuxna och 25 procent skönlitteratur för vuxna. Sedan
1993 är utlåningen av facklitteratur större än utlåningen
av skönlitteratur. Barnboksutlåningen ökar sin andel av
den totala utlåningen och utgör nästan hälften av
boklånen (49 procent).
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 40.
De totala lånen vid folkbiblioteken uppgick till närmare
70 miljoner 2008. Antalet totala lån per invånare och år
vid folkbiblioteken är 7,6. Det är en ökning från
7,5 2007.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 20.
De mest utlånade författarna vid folk- och skolbiblioteken
2007 var Astrid Lindgren, Martin Widmark och Gunilla Bergström.
Sveriges författarfond.
Personal, service och ekonomi
Andelen söndagsöppna folkbibliotek (huvudbibliotek)
har ökat från 15,5 till 18,6 procent de senaste två åren.
Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar per vecka, vilket är
lika mycket som 2006.
Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 39. Folkbiblioteken
2008, Statens kulturråd 2009, s 42.
Det senaste året ökade anslagen till folkbiblioteken
något, räknat i fasta priser. I rörliga priser minskade
dock anslagen. Driftskostnaden per invånare och år är
387 kr.
Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 15. Folkbiblioteken
2008, Statens kulturråd 2009, s 12.
Det utfördes 4 800 årsverken vid de svenska folkbiblioteken
2008. Drygt hälften av personalen var bibliotekarier. En femtedel
av årsverkena användes till barn- och ungdomsverksamheter.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 11, 33.
Vid forskningsbiblioteken utförs drygt 2 100 helårsverken.
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 15.
På forskningsbiblioteken ökar andelen fackutbildade
specialister (11 procent) och minskar andelen assistenter (13 procent).
Andelen bibliotekarier/dokumentalister är ungefär konstant (64
procent).
Forskningsbiblioteken 2008, Kungl. biblioteket/SCB 2009, s 15.
27 procent av skolorna med eget skolbibliotek uppger att de har
en skol- eller gymnasiebibliotekarie. Lärare (med eller utan biblioteksutbildning)
är den största personalkategorin (33 procent), medan biblioteksassistenter
och övrig personal utgör 17 procent vardera.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 24.
Friskolornas bibliotek är oftare obemannade än de kommunala
skolornas bibliotek.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 27.
Barn, läsning och bibliotek
ANDEL 10–18-ÅRINGAR SOM UPPGER SIG HA BESÖKT
ETT BIBLIOTEK DET SENASTE HALVÅRET
Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern
10 till 18 år minskar.
Barns villkor, SCB 2005, s 61. Välfärdsstatistik i urval,
SCB 2007, s 15f. Barns fritid, SCB 2009, s 25.
Biblioteksbesöken minskar i åldersgruppen 16 till 19
år. 1998/1999 besökte 78 procent av killarna och 88 procent
av tjejerna ett bibliotek under ett år. 2006 var andelen 47 respektive
66 procent.
Statens kulturråd/ULF-undersökningarna 2008.
1980 lånade barn i åldern 0–14 år i genomsnitt
20,3 böcker på bibliotek varje år. 2008 var siffran 18,6.
Folkbiblioteken 2007, Statens kulturråd 2008, s 22. Folkbiblioteken
2008, Statens kulturråd 2009, s 20.
Andelen nyförvärvade barnböcker ökar något.
2007 utgjorde nyförvärven 6,6 procent av samlingarna och 2008
var andelen 7 procent.
Folkbiblioteken 2008, Statens kulturråd 2009, s 17.
”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda
sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter
och läsintresse.”
Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001,
s 28.
Svenska tioåringar presterade sämre i den internationella
PIRLS-studien 2006 jämfört med 2001, precis som deras resultat
var sämre 2001 i jämförelse med 1991 års undersökning.
Tillbakagången 2006 beror inte på att andelen svaga läsare
har ökat, utan att andelen mycket goda läsare har krympt.
Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001,
s 10-14. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 8.
ANDEL 10–18-ÅRINGAR SOM UPPGER SIG LÄSA PÅ
SIN FRITID MINST EN DAG I VECKAN
Läsning bland barn och unga i åldern 10–18 år
minskar.
Barns villkor, SCB 2005, s 59. Välfärdsstatistik i urval,
SCB 2007, s 16. Barns fritid, SCB 2009, s 24.
Bland svenska tioåringar har gruppen som läser mycket
för nöjes skull minskat kraftigt mellan 2001 och 2006, liksom
gruppen tioåringar med mycket positiv attityd till läsning.
PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 9, 65f.
Ungefär 60 procent av 9–14-åringarna och en tredjedel
av 15–24-åringarna läser en bok en genomsnittlig dag.
Mediebarometer 2008, Nordicom 2009, s 98.
84 procent av 9–14-åringarna och 58 procent av 15–24-åringarna
läser böcker en genomsnittlig vecka.
Mediebarometer 2008, Nordicom 2009, s 101.
Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar
är stor i Sverige i jämförelse med andra länder.
Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001,
s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134. PIRLS 2006, Skolverket
2007, s 8-9. PISA 2006, Skolverket 2007, s 90f.
Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre
läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång
till böcker i hemmet.
Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001,
s 22. PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 75.
Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn.
Högläsning för barn har mycket stor betydelse för
fortsatt språkutveckling och informationskompetens.
Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen
och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.):
Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet
2006, s 120-123.
28 procent av skolenheterna har ett eget, öppet bibliotek
som är bemannat minst sex timmar i veckan. Ytterligare 16 procent
delar med en annan skola eller ett folkbibliotek.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6.
56 procent av skolenheterna uppger att de inte har något skolbibliotek,
endast har ett bokrum/en boksamling, ett skolbibliotek som inte är
öppet för eleverna eller ett som är bemannat fem timmar
i veckan eller mindre.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 6.
15 procent av de kommunala gymnasieskolorna uppger att de inte
har ett skolbibliotek. Motsvarande andel för gymnasier som är
friskolor är 81 procent.
Skolbibliotek 2008, Statens kulturråd 2009, s 19.
Endast 6 procent av svenska elever går i en skola med en
heltidsanställd bibliotekarie. 25 procent av eleverna går på
en skola med en deltidsanställd bibliotekarie.
PIRLS 2006, Skolverket 2007, s 99.
Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas
resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18 procent.
Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. The importance
of school libraries for improving student test scores”, Threshold
winter 2004, s 8-9.
Ovanstående fakta finns även i tryckt version Fakta om
bibliotek som kostnadsfritt går att beställa från
Svensk Biblioteksförenings kansli. Klicka
här för pdf-dokument.