Hem > Fakta om bibliotek > Månadens uppsats > Om genus och bibliometriSkriv ut

Om genus och bibliometri

Finns det genusrelaterade skillnader inom biblioteks- och informationsvetenskap? Eller har ökningen av kvinnliga forskare skapat en jämvikt som uppväger den manliga normen när forskning publiceras och citeras?

Marie Sörensen har genomfört en bibliometrisk studie av tidskriften Svensk Biblioteksforskning mellan 1989 och 2009 för att bland annat undersöka hur fördelningen ser ut mellan artiklar publicerade av män respektive kvinnor och om det finns genusaspekter på vem man väljer att referera till.

Kombinationen bibliometri och genus blir ett intressant grepp på den i princip evigt pågående diskussionen om kvinnors ställning inom vetenskap och akademi. Sörensens verktyg, bibliometrin, är ett relativt nytt forskningsfält, men hon tar avstamp i historien, med en påminnelse om att kvinnors närvaro vid universiteten i princip var otänkbar fram till slutet av 1800-talet.

Eftersom de första europeiska universiteten inrättades under 1100- och 1200-talen och i Sverige under senare delen av 1400-talet är det lätt att konstatera ett manligt försprång inom forskningen.

Samtidigt kan man se att kvinnor under den jämförelsevis korta tiden som de har haft tillträde till högre utbildning i vissa avseenden har hämtat in försprånget, inte minst genom att kvinnor idag är i majoritet både som studenter och som anställda vid svenska lärosäten.

Men då gäller det grundutbildningen. Män är fortfarande i majoritet högre upp i lärosäteshierarkin, exempelvis inom professorskåren. Den manliga dominansen inom det ledande skiktet kan både förklaras med och bidra till en kultur av homosocialitet, alltså att man söker sig till och föredrar människor av samma kön, vilket inte ska förväxlas med homosexualitet. Det finns för övrigt ett genusperspektiv också på begreppet homosocialitet, ofta använt för att beskriva hur män bygger maktbaser tillsammans med andra män. Det ifrågasätts som något negativt samtidigt som kvinnors homosocialitet, nätverk och systerskap inte problematiseras i samma utsträckning.

Marie Sörensen påpekar att homosocialitet inte nödvändigtvis behöver innebära att ena könet får makt över det andra. Problem uppstår när det fungerar utestängande. Homosociala aspekter på hur forskning publiceras och citeras skulle kunna vara att manliga forskare refererar till andra manliga forskare och att kvinnors forskningsresultat inte får samma uppmärksamhet.

Tidskriften Svensk Biblioteksforskning som är föremål för undersökning grundades 1987 vid Centrum för biblioteksforskning vid Göteborgs universitet.

Från 1999 sker utgivningen på institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, en gemensam enhet för Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Avsikten med Svensk Biblioteksforskning var från början ett öppet forum, med möjlighet också för icke-etablerade forskare att komma till tals, vilket inneburit ojämn kvalitet. Så småningom fick tidskriften ett vetenskapligt råd som garanterar vetenskapliga publiceringskriterier.

Artiklarna i Svensk Biblioteksforskning visar en förändring under den tjugoårsperiod som den bibliometriska studien omfattar. Under de första åren var det män som publicerade de flesta artiklarna, men det sker en förändring under 2000-talet. Kurvan planar ut och publiceringsmönstret blir mer jämlikt.

Samma utveckling kan konstateras när det gäller vilka man refererar till. Den manliga dominansen avtar, fler kvinnor uppmärksammas för sin forskning genom referenser och citeringar. Vad som inte förändras är att män oftare refererar till artiklar författade av andra män. Också kvinnor refererar mer till män men är samtidigt bättre (än männen) på att referera till kvinnors artiklar.

Analysen av publiceringar i Svensk Biblioteksforskning, både de strikt vetenskapliga (kvalitetsgranskade) artiklarna och de mer populärvetenskapliga, visar en ökning av artiklar författade av kvinnor medan männens forskningsaktivitet minskar. Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap som publiceras i Svensk Biblioteksforskning har alltså under en tjugoårsperiod gått från att vara mansdominerad till att vara kvinnodominerad. Marie Sörensen prövar flera möjliga tolkningar av utvecklingen. En är att jämställdhet har uppnåtts och att könstillhörigheten inte längre spelar någon roll. En annan att det inte har något med jämställdhet att göra utan istället att det är så enkelt att fler publicerade artiklar är en naturlig konsekvens av att de kvinnliga artikelförfattarna blivit flera.

Ytterligare en aspekt är att utvecklingen mot ett ”kvinnligt” forskningsområde innebär sänkt status och prestige vilket skulle påverka männens intresse av att publicera sig i sammanhanget.

Avslutningsvis konstaterar Marie Sörensen svårigheten att med säkerhet fastslå de bakomliggande orsakerna till människors val och referenser. Beror det på slentrian, tradition eller underförstådda regler? Genusteori och bibliometri ger inte några exakta svar, men ger perspektiv på till synes slumpartade mönster.

Marie Sörensen: Genus, homosocialitet och givandet av referenser. En bibliometrisk studie av Svensk Biblioteksforskning, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

Av MarieLouise Samuelsson