Om integration

Av MarieLouise Samuelsson

I Månadens uppsats analyseras den här gången tre förortsbibliotek i Stockholm utifrån bibliotekslagens krav om att biblioteken ska uppmärksamma särskilda grupper.

Bibliotekspersonal anser att begreppet ”invandrare” är både förlegat och förfelat. Hur förhåller man sig då till bibliotekslagens åttonde paragraf som stipulerar att biblioteket särskilt ska uppmärksamma gruppen ”invandrare”? Det är en av de centrala frågeställningarna i Beatrice Ericssons och Michael Nordemans uppsats Plötsligt var världen här. Bibliotek och integration i tre Stockholmsförorter.

Titeln är hämtad ur en intervju med Barbro Bolonassos, chef på biblioteket i Fisksätra, som problematiserar perspektivet: ”Integration kan också vara detta att vi i Sverige måste sätta oss på skolbänken och lära oss om världen igen, vi kan inte tillräckligt mycket. För plötsligt är världen här och i min folkskola fanns inte annat än lejon i Afrika”.

Uppsatsen analyserar de tre förortsbibliotekens verksamhet med stöd av tidigare forskning, som Svensk Biblioteksförenings rapport Framgångsrikt, men förbisett, om bibliotekets betydelse för integration (2008). Som teoretisk utgångspunkt använder man bland annat ”bibliotekets fyra roller”. Dessa definieras av forskarna Dorte Skot-Hansen och Marianne Andersson som fyra överlappande funktioner: den kulturella, den kunskapsförmedlande, den informationsförmedlande samt den sociala funktionen.

Genom de kvalitativa intervjuerna med bibliotekspersonal, bibliotekschefer och ansvariga politiker i Alby, Fisksätra och Rinkeby, framkommer det att författarna från början är medvetna om att begreppen ”integration” och ”invandrare” inte bara är tolkningsbara utan kan också uppfattas som onödiga.

Inom biblioteksverksamheten i de undersökta områdena arbetar man helt enkelt utifrån den lokala befolkningens och besökarnas behov.

Att tillhanda litteratur på andra språk än svenska är ett givet, konkret exempel på ett sådant behov, eftersom detta är områden med hög andel utrikesfödda.

IFLA:s mångkulturella manifest understryker också vikten av bibliotekspersonal med bred språklig kompetens. Marjatta Tengström och Margareta Berg, chefer vid biblioteken i Rinkeby respektive Alby, beskriver svårigheterna med att rekrytera personal som har de eftertraktade språkkunskaperna.

Att låta unga i de aktuella områdena praktisera blir ett sätt att visa upp biblioteket som möjlig arbetsplats i en tid när inte särskilt många är intresserade av bibliotekarieyrket.

Är då detta ett exempel på att biblioteken uppfyller bibliotekslagens krav på att uppmärksamma ”invandrare” som grupp?

Sannolikt. Men författarna prövar hellre tanken att man, särskilt i områden där många har utländsk bakgrund, kan hävda att allt biblioteket gör bidrar till att uppfylla lagen.

Det finns vidare en medvetenhet om och erfarenhet av att bibliotekarien kan vara den första svensk som en nyanländ utrikesfödd blir bekant med. Biblioteket har också en viktig roll som träffpunkt och som förmedlare av samhällsorienterande information. Av de undersökta biblioteken har Fisksätra ett extra uppdrag att vara kontaktcenter och bistå med information och hjälp när medborgarna ska välja skola och barnomsorg från utbudet på Nacka kommuns hemsida. Ett uppdrag som givetvis underlättar för den som är ny i Sverige, samtidigt som det kan skapa svårigheter att skilja på myndighetsutövning och frivillighet.

I Rinkeby hör bibliotekets stora betydelse som social mötesplats samman med att ungdomsgården öppnar först några timmar efter skolans slut. Det kan innebära att behovet av en lugn miljö för studier krockar med behovet av biblioteket som träffpunkt.

Olika nivåer av ”stökighet” i lokalerna är något alla tre bibliotek har erfarenhet av. I Rinkeby tar man hjälp av ”extern personal” som ska cirkulera i lokalerna och förebygga stökighet.

Om Alby heter det att biblioteket har varit ”svårt belastat med ungdomsproblem”. Det har dock skett en förändring i och med flytt till nya lokaler. Biblioteket ska vara till för alla i området men har i medieinköp, samarbeten och programverksamhet en särskild ungdomsinriktning.

Uppsatsen tar också upp hur bibliotekens betydelse generellt brukar beskrivas. Här refereras till Henrik Jochumsens och Casper Hvenegaards studie ”Gør biblioteket en forskel?”. Enligt den har ”i stort sett alla” en positiv bild av biblioteket, som plats och resurs. Välutbildade tenderar att koppla bibliotekets legitimitet till en ideell roll, man ser biblioteket som en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. De med lägre utbildning och högutbildade med låg inkomst kopplar istället legitimitet till faktisk användning av tjänster och att biblioteket underlättar vardagen.

I analysen av biblioteken i Alby, Fisksätra och Rinkeby konstateras att uppfattningen om bibliotekens betydelsefulla roll återfinns i samtliga intervjugrupper, men att det finns en skillnad i hur de kommer till uttryck. Medan personal och chefer talar om konkret verksamhet och lokalbefolkningens behov anlägger politikerna som intervjuas mer övergripande, ideologiska aspekter.

Mattias Gökinan, ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun (där Alby-biblioteket finns) framhåller fri tillgång till medier som en demokratisk rättighet. Amanda Lövkvist, biträdande borgarrådssekreterare i Stockholms stads kulturnämnd (med politiskt ansvar för Rinkeby), ser det som bibliotekens primära uppgift att tillgodose yttrandefrihet och informationsfrihet.

Som kontrast, både till den högtidliga demokratiretoriken och till berättelserna om biblioteksvardagen i förorten, tar uppsatsförfattarna slutligen också ett lite tramsigt, men oemotståndligt grepp på det här med att beskriva biblioteksverksamhet. I ”en lättsam avrundning” på intervjuerna ställs den klassiska frågan: om biblioteket var ett djur, vilket skulle det då vara? Bland svaren återfinns både den fria delfinen och den välanpassade kamelen, den listiga räven och, givetvis, den mångkulturella Rinkebyhästen.

Beatrice Ericsson och Michael Nordeman: Plötsligt var världen här. Bibliotek och integration i tre Stockholmsförorter.
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, 2011. Masteruppsats, 30 högskolepoäng