Hem > Fakta om bibliotek > Månadens uppsats > Om lästips på bloggarSkriv ut

Om lästips på bloggar

Av MarieLouise Samuelsson

Både privata lästipsbloggar och biblioteksbloggar väljer i huvudsak böcker skrivna på svenska eller engelska. Det konstaterar Camilla Andersson och Agneta Holmgren i uppsatsen Bloggarens val. En studie av lästips på bloggar.

När bloggare ger lästips om skönlitteratur dominerar böcker skrivna på svenska och engelska. Dominansen i urval och utbud gäller tips både från privata bloggare och i bibliotekens bloggar.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att jämföra privata bloggar och biblioteksbloggar för att undersöka likheter och olikheter. En av flera intressanta observationer är likheten när det gäller bristen på språklig och geografisk mångfald.

Av 178 undersökta lästips från privatbloggare och bloggande bibliotekarier rör det sig endast om tjugoåtta böcker som skrivits på annat språk än antingen svenska eller engelska. Ingen av bloggarna har lästips på originalspråk utanför Europa. Ett fåtal översatta böcker kommer från Asien, Afrika, Oceanien eller Sydamerika.

Vad de svenska minoritetsspråken anbelangar återfinns bara ett verk (från finska), Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen. Undersökningar och observationer för uppsatsen påbörjades år 2009 och avslutades 2011. Med tanke på vilka språk som dominerar bokförlagens utgivning lär bloggtipsen om svenska och engelska böcker knappast blivit färre.

Den privata bloggaren är givetvis helt fri att välja. För biblioteksbloggaren däremot borde ensidigheten i språk och i de valda författarnas ursprung vara ett problem om man ser det som är bibliotekens uppdrag. Författarna skriver om risken att ”personer som kommer från kulturer med andra språk kan känna sig utestängda”.

Samtidigt är biblioteksbloggarnas uttalade avsikt och förhoppningar den omvända, att nå nya grupper, att ”rasera barriärer” mellan användare och bibliotek. Här tar författarna också tillfället i akt att påminna om kampanjen Digidel vars syfte är att öka antalet internetanvändare. En i sammanhanget viktig påminnelse om att ”blogg” inte automatiskt innebär ökad tillgänglighet, eftersom det fortfarande finns många som inte har internetuppkoppling.

Förutom de konkreta lästipsen är biblioteksbloggarna rent generellt ett sätt att ”marknadsföra” själva biblioteken och verksamhetens innehåll som särskilda aktiviteter, utställningar och författarbesök.

Bibliotekarier som bloggar som del av jobbet är inte helt lätta att jämföra med privata bloggares frivilliga insatser där den egna läslusten och intresset för böcker är främsta drivkraften. Intervjusvaren visar att biblioteksbloggares lästips består av en blandning av att framhålla bibliotekets bestånd och personliga litterära preferenser.

De fem lästipsbloggar som ingår i jämförelsen är Bokbloggen, Bokhora, Boktoka, Pocketblogg.se och En annan sida: En bokdjävuls liv och lustar.

Bibliotekens utbud representeras av Bibliotekstipset (Gävle Stadsbibliotek), Boksynt (Älmhults bibliotek), Den sköna bloggen (Sandvikens folkbibliotek), Järfälla folkbibliotek Bloggen, samt Högsbo och Hisingens biblioteksblogg. Den sistnämnda är numera nedlagd och därmed ett exempel på att också bibliotekens bloggande kan vara personberoende. Bloggen ifråga drevs av två bibliotekarier och motiveringen till avvecklingen är att de bägge slutat sina anställningar på respektive bibliotek.

I den avvecklade biblioteksbloggen fanns en definierad målgrupp, bloggen var ett läsfrämjande projekt för 20-30-åringar. Högsbo och Hisingens biblioteksblogg var den som kunde visa upp mest av interaktivitet.

I uppsatsen analyseras 60 lästips från de fem biblioteksbloggarna, tips som fick sammanlagt 87 kommentarer, varav 73 återfanns på Högsbo och Hisingens blogg.

I den sammantagna jämförelsen av biblioteksbloggar och privata bloggar är det de privata som kan visa upp flest kommenterade inlägg, antal läsare och antal publicerade lästips.

De privata bloggarna når genomgående ut till ett större antal läsare, 19 300 i veckan, medan biblioteksbloggarna har 4 704 besökare.

När det gäller val av litteratur föredrar privatbloggarna nyutgivna romaner. Bloggarna tipsar sällan om poesi, serier och noveller.

På bibliotekens bloggar återfinns jämförelsevis mer av äldre litteratur, vilket här innebär utgivning före år 2000. Litteratur som har getts ut före 1990, är det ont om på de undersökta bloggarna. 1800-talslitteratur förekommer endast i fyra bloggar: Jane Austens Mansfield Park, Charles Dickens Pickwickklubben och Jules Vernes Den hemlighetsfulla ön samt ett privatbloggstips om Sir Arthur Conan Doyles En studie i rött, blir udda exempel i ett flöde av färska böcker.

Samtliga bloggar framstår alltså som mest intresserade av litterära nyheter och nutid vilket också märks i sådant som att biblioteksbloggarna tar upp tips relaterade till aktuella litterära priser.

Biblioteksbloggen Boksynt liksom privata Boktoka vill gärna skriva om böcker från mindre förlag. En utgångspunkt främst hos de privata bloggarna är att aktivt framhålla sådant som inte får mycket utrymme i dagspressens recensioner och dess bevakning av litteratur.

De privata bokbloggarna framstår som både medvetna och entusiastiska läsare, de håller sig enligt undersökningen informerade via dagstidningar men också genom andra bokbloggar.

Några uppger att de, i egenskap av bokbloggare, får recensionsexemplar från förlagen. Uppsatsen fördjupar sig i övrigt inte i hur de storläsande bokbloggarna införskaffar alla de böcker de tipsar om. Med tanke på priset på nyutkomna romaner får man utgå ifrån att bokbloggare därför också är frekventa boklånare och biblioteksbesökare. Det är visserligen inte direkt relevant för uppsatsens huvudsyfte men det hade ändå varit intressant med en belysning av vilken betydelse bibliotekens bestånd har när det gäller privatbloggarnas tillgång till böcker.

Camilla Andersson och Agneta Holmgren: Bloggarens val. En studie av lästips på bloggar. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, 2011.