Om B&I-uppsatser

Av MarieLouise Samuelsson

Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) som Mats Blomberg har undersökt i sin metavetenskapliga uppsats med den underfundiga titeln ”Studenters brist på disciplin?”.

Biblioteks- och informationsvetenskap kan mycket väl ses som en föredömligt framtidsinriktad forskning. Detta uttrycks som en förhoppning i Mats Blombergs uppsats. Det som brukar beskrivas som svagheter är i själva verket ett resultat av att B&I (liksom för övrigt all forskning) tenderar att mätas med den naturvetenskapliga måttstocken.

Blombergs uppsats är alltså metavetenskaplig då han i sitt examensarbete undersöker andra examensarbeten vid tre lärosäten: Bibliotekshögskolan i Borås, Lunds universitet och Uppsala universitet. Genom kvantitativ, statistisk analys och med avstamp i vetenskapssociologisk teoribildning granskar han andras metod, teori och val av ämne. 

En av avsikterna är att undersöka kopplingen mellan forskning och profession utifrån studenternas forskning, eftersom studenter kan sägas ha en tydlig koppling till professionen och gärna utforskar den i sina uppsatser.

De skriver sina examensarbeten under en tid då de ”ligger precis i gränslandet mellan ett liv som studenter och ett liv som yrkesverksamma bibliotekarier eller forskare”. Studenterna är präglade av sin utbildning, men kommer snart också att prägla den arbetsmarknad de närmar sig.

I studien av Borås, Lund och Uppsala, påpekar Blomberg, skiljer sig bibliotekarieutbildningarna åt gällande definition och utformning. En skiljelinje drar han mellan Borås å ena sidan och Lund/Uppsala å den andra. Vid de sistnämnda konstateras exempelvis en mer ”splittrad rekrytering”, det vill säga tydliga skillnader i studenternas bakgrund. Beträffande arbetssätten i Lund och Uppsala förekommer, jämfört med Borås, mer av grupparbete och tvärvetenskapliga influenser.

Varierande arbetssätt och rekrytering påverkar dock inte märkbart hur studenterna utformar sina uppsatser.

Blomberg gör också en nationell kartläggning av biblioteksstudenternas forskning under 2000-talets första decennium – en blandning av magisteruppsatser som avslutar en fyraårig utbildning och mastersuppsatser som avslutar en femårig utbildning.

Av sammanlagt 580 uppsatser i hans statistiska urval är sextiofem procent skrivna av en ensam författare, trettiofem procent av två författare – sammanlagt 783 personer varav 615 är kvinnor och 168 är män. En markant kvinnodominans således.

Val av ämnen delas in i huvudgrupper eller ”temafamiljer” som Biblioteket, Bibliotekarien, Materialet (bibliotekens), Användare/Grupper, Övriga studier.

Denna uppsats om uppsatser visar att den genomsnittliga uppsatsen på nationell nivå är skriven i Borås år 2007 och av en kvinna. Ämnet är bibliotekets roll i samhället med specifik anknytning till folkbibliotek. Den genomsnittliga metoden är kvalitativ intervju och uppsatsen saknar teoretisk grund.

Den nationella genomsnittsuppsatsen visar sig vara identisk med genomsnittsuppsatsen från Borås. Också i Lund och Uppsala är genomsnittet uppsatser skrivna av kvinnor och också där är det vanligaste ämnesvalet bibliotekets roll i samhället och den har folkbiblioteksanknytning. Metoden, kvalitativa intervjuer, överensstämmer också. Däremot finns en skillnad i teoretisk grund. Den saknades ju i genomsnittsuppsatserna från Borås och Lund, medan i Uppsala används diskursanalytisk teori i genomsnittsuppsatsen.

Gemensamt för de tre lärosätenas B&I-utbildning är, som tidigare nämnts, en stark övervikt av kvinnliga uppsatsförfattare. Lund har den största andelen manliga författare, de blir under den undersökta perioden också flera i Borås och Uppsala. Tendensen går med andra ord alltmer mot jämlikhet: antalet uppsatser skrivna av kvinnor sjunker, medan männens andel ökar.

Folkbiblioteken dominerar i 2000-talets uppsatser. Nära hälften är studier av folkbibliotek eller folkbibliotekarier medan knappt en femtedel tar sig an forskningsbiblioteken, den näst mest populära bibliotekstypen i studenternas forskning.

När det gäller ämnesval är användarstudier samt studier av läs- och skrivupplevelser vanliga i Borås men mer sällsynta i Lund och Uppsala. I Uppsala är man bäst på att förankra uppsatserna teoretiskt. Den svagaste teoretiska förankringen finns i Lund – uppsatser utan teoretisk grund är mer än tre gånger så vanliga i Lund.

I sammanfattning och slutsats beskriver Mats Blomberg svårigheten att göra någon djupare statistisk analys av resultaten. Uppsatserna var helt enkelt mer heterogena än han hade räknat med och materialet därmed ”för splittrat”.

Hans statistikspäckade uppsats påminner dock tydligt om hur biblioteksstudenterna står för ett stort och regelbundet flöde av bidrag till forskning om bibliotekssektorn.

Att ta del av ett statistikspäckat material som Blombergs inbjuder också till reflektioner över detaljer från enskilda lärosäten. Som exempelvis varför studenternas intresse för det i genomsnitt så populära ämnet ”bibliotekets roll i samhället” sjunker dramatiskt vid utbildningen vid Uppsala universitet: från att 2005 ha utgjort tjugo procent minskar det till noll under åren 2009–2010.

Mats Blomberg: Studenters brist på disciplin? Innehållsanalys av bibliotekariestudenters examensarbeten under 2000-talet. Examensarbete i biblioteks- och informationsvetenskap för masterexamen inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. 2011.