Om e-böcker

E-böckerna förändrar högskolebiblioteken

E-boksanvändningen ökar och antalet e-böcker vid forskningsbiblioteken har fördubblats på tre år. Tryckta böcker köps vanligen in titel för titel men inköp av e-böcker går oftast inte till på samma sätt. Gustaf Hallquist har med hjälp av intervjuer med fyra personer som arbetar som inköpsansvariga vid universitets- och högskolebibliotek, försökt ta reda på hur inköp av e-böcker påverkar bibliotekens samlingar och de anställdas arbete.

Det finns flera olika modeller för inköp av e-böcker. Inköp på titelnivå innebär att biblioteken köper e-böckerna styckvis. Antingen köper biblioteket titeln – och får då fullständiga rättigheter till den. Eller så prenumererar man på den, vilket innebär att man betalar en årlig avgift för att ha tillgång till den senaste utgåvan av boken. Fördelen med inköp på titelnivå är att biblioteket bara köper de böcker man verkligen vill ha. Nackdelen är att det är tidskrävande och jämförelsevis dyrt per inköpt enhet.

Något som blivit allt vanligare är inköp av e-bokspaket. Det har uppstått kommersiella aktörer som fungerar som mellanhänder mellan biblioteken och e-boksförlagen, så kallade aggregatorer. Dessa sätter ofta ihop paket av många – ofta flera tusen – e-böcker från olika förlag kring ett ämne. Biblioteket får tillgång till böckerna i paketen, men äger dem inte på samma sätt som om man hade köpt dem som enstaka titlar. Till exempel kan möjligheterna att skriva ut böckerna vara begränsade. Dessutom kan inte biblioteket välja exakt vilka titlar man vill ska ingå i paketet, utan man får många böcker ”på köpet”. Å andra sidan kan biblioteket snabbt bygga upp en stor samling och kostnaden per titel är lägre än vid styckvisa inköp.

Några bibliotek tillämpar användarstyrt förvärv (Demand/Patron Driven Acquisition).  Den vanligaste varianten innebär att stora mängder e-böcker blir sökbara för bibliotekets användare och att biblioteket betalar förlaget varje gång ett verk laddas ner. När en bok lånats ut ett visst antal gånger sker ett automatiskt inköp. En annan variant är att användaren kan öppna e-böckerna under en kort stund och sedan får vända sig till biblioteket för att föreslå ett inköp. Fördelen med användarstyrt förvärv är att biblioteket enbart betalar för det som användarna verkligen vill ha. Däremot blir det svårt att planera inköpen och biblioteket styr inte över hur samlingen utvecklas.

Ytterligare en modell, som kan kallas elektronisk bokhylla, har dykt upp på senare tid. Det innebär att biblioteket köper ett bestämt antal poäng hos ett förlag och att man kan använda dessa till att välja titlar ur förlagets utbud. Biblioteket kan löpande byta ut vilka titlar man vill ska vara tillgängliga för användarna. Det är ett flexibelt system, men samtidigt är det tidskrävande att ta ställning till vilka böcker man vill ska vara åtkomliga.

Uppsatsen visar att de som är inköpsansvariga upplever e-boksmarknaden som minst sagt snårig. Förlagen använder sig av olika villkor och standarder. Dessutom har de inköpsansvariga ont om tid och sällan någon policy att luta sig mot för hur inköpen av tryckta böcker och e-böcker ska fördelas. Man kan därför inte leva upp till ”idealbilden” av att man ska avgöra inköp från titel till titel med utgångspunkt i övergripande instruktioner för inköp vid biblioteket.

Intervjuerna visar också att de olika inköpsmodellerna får konsekvenser på ett mer övergripande plan. Som visats i uppsatsen köper biblioteket antingen ett paket med litteratur som satts ihop av aktörer mellan förlagen och biblioteken, eller så tillämpar man användarstyrda förvärv. Det gör att urvalet av böcker numera till stor del görs av marknadsaktörer eller av användarna, i stället för som tidigare av bibliotekarierna.

En annan förändring är att urvalet allt mer görs efter inköp i stället för före. Den inköpsansvariga tittar på hur samlingarna används och väljer sedan om man ska fortsätta prenumerera på eller köpa in de e-bokspaket som utnyttjas mycket. Uppsatsförfattaren pekar på att ett sådant tillvägagångssätt bygger på ett antagande om att användandet idag ger en bra bild av den framtida efterfrågan på böcker, vilket kanske inte är säkert.

En tredje slutsats är att urvalet inte enbart styrs av vilka titlar som ska köpas in, utan av praktiska hänsyn. Man väger in vilka restriktioner och funktioner som ingår, exempelvis vad gäller utskrifter eller poster till katalogen. Den inköpsansvariga skaffar sig ett allmänt intryck av leverantören och hur smidigt böckerna levereras till biblioteket och användarna. Man studerar förlagens tryckta utbud och antar med utgångspunkt i detta hur deras e-boksutbud kommer att efterfrågas. Ibland prövar man sig fram genom att skaffa sig tillgång till ett mindre e-bokspaket för att på så sätt få erfarenheter av förlaget och användarnas efterfrågan på dess böcker.

Uppsatsen pekar på att uppbyggnaden av bibliotekets samling påverkas av många praktiska hänsynstaganden och på en ny – på många sätt mer passiv – roll för biblioteket. Det är en sak om biblioteket är medvetet om förändringarna och vad de medför. Om utvecklingen däremot sker utan att man reflekterar över vad det innebär på ett större plan för vilka verk som användarna får tillgång till, är den mer bekymmersam. Men uppsatsen pekar också på att bibliotekarierna kan påverka utvecklingen. Till exempel är det numera ovanligt att e-böcker bara kan användas av en person i taget, vilket uppsatsförfattaren menar visar att förlagen har anpassat sig till bibliotekens önskemål.

Gustaf Hallquist: E-böcker på högskole- och universitetsbibliotek. En studie kring det digitala förvärvet, BHS 2010.

Av Anna Kåring Wagman