Biblioteken är Sveriges mest besökta kulturinstitutioner.
Stockholms stadsbibliotek tar ensamt emot nära 1,2 miljoner besökare
och slår med råge Moderna Museets 682.000 besök. Stadsbiblioteket
brädar också hela Riksteaterns nära 530.000 besök.
Operan ter sig som en lilleplutt i jämförelse med sina 168.000
besökare. Faktum är att Operan blir slagen av en rad kommunbibliotek,
till exempel dem i Botkyrka, Katrineholm, Vellinge, Kungälv och Skellefteå.
Varje år tar kommunbiblioteken emot cirka 70 miljoner besök.
I jämförelse ter sig till och med de 18,2 miljoner biobesöken
sig som tämligen blygsamma.
I början av det nya året presenterade den nya kulturministern
Leif Pagrotsky "hela listan" av sina nyårslöften
inom kulturens områden. Och inte ett ord, inte ett knyst inte minsta
lilla nyårslöfte yppar han om Sveriges största kulturinstitutioner
biblioteken. Nära nog lika tyst är det om litteraturen och boken.
Varför är du så tyst om biblioteken Leif Pagrotsky? Har
du inga löften att ge alla oss som gör 70 miljoner besök
varje år? Eller är det så att du tror att allt är
frid och fröjd och att biblioteken saknar framtidsutmaningar? Jag
tar det säkra före det osäkra och passar på att fästa
din uppmärksamhet på två viktiga framtidsfrågor:
Bristen på skolbibliotek
Var tredje elev i grundskola saknar skolbibliotek eller har ett som är
obemannat. Detta trots att bibliotekslagen är tydlig. Inom grundskolan
och gymnasieskolan skall det finnas skolbibliotek. I Skolbibliotekens
pedagogiska roll – en kunskapsöversikt (Skolverket 2002) konstaterar
forskaren Louise Limberg att bibliotek i skolan har en särskild möjlighet
att höja kvaliteten på elevers lärande. Trots det är
det bara knappt fyra skolor av tio som har ett bibliotek med personal
minst sex timmar i veckan. Bland fristående grundskolor är
det ännu sämre. Bara var tionde har ett bibliotek som är
bemannat sex timmar eller mer. 56 procent saknar eller har ett helt obemannat
bibliotek. (Kulturrådet: Kulturen i siffror 2003) Ett nyårslöfte
om bemannade skolbibliotek hade varit trevligt.
Hur ska kommunerna ha råd med bibliotek framöver?
De kommande tio-femton åren lämnar de stora fyrtiotalistkullarna
arbetsmarknaden. Efter sig lämnar de en stor brist på arbetskraft,
vilket betyder att färre måste försörja fler. Försörjningsbördan
– antalet personer som fyllt 65 år i förhållande
till 15-64-åringarna – fördubblas på femtio år
2050. Dåvarande Svenska Kommunförbundet skriver i en debattartikel
att denna ”prövningen ligger 10-15 år framåt i
tiden, men vi måste redan nu se till att stå rustade”.
Man skriver också att ”strukturella prioriteringar görs
hela tiden inom kommuner och landsting genom att man tvingas välja
bort när pengarna inte räcker”. En självklarhet som
i alla fall hos mig väcker frågan om hur framtidens bibliotek
ska se ut, hur många de kan vara och hur de ska betalas. Kulturministern,
med ansvar för bibliotekslagen, borde också vara fundersam
och ta initiativ till en nationell strategi.
Biblioteken behövs – nu och i framtiden. Det bevisas bland
annat genom de över 70 miljoner besök som görs varje år.
För att Sverige ska fortsätta att ha bra bibliotek med hög
kvalitet och kompetent personal måste vi planera för framtiden.
Då kan inte kulturministern fortsätta glömma biblioteken.
Förnya nyårslöftena Leif.
Niclas Lindberg
Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening
2005-02-21
Ledare i bif, Biblioteket
i fokus nr 1 2005
Även publicerad i Eskilstunakuriren 22 februari 2005
Pagrotskys nyårslöften finns på http://www.regeringen.se/sb/d/3213/a/36605
|