Svensk Biblioteksförening > Allmänt > PISA-resultat visar på behov av bibliotekssatsningarSkriv ut

PISA-resultat visar på behov av bibliotekssatsningar

Svenska 15-åringars kunskapsresultat har kraftigt försämrats visar PISA-mätningen som presenterades i dag. Samtidigt minskar barns tillgänglighet till bibliotek och hälften av alla elever saknar bemannade skolbibliotek. Skolverket konstaterade i dag att PISA-undersökningen visar att brister i likvärdigheten kvarstår i den svenska skolan. Myndigheten menar att mer statliga insatser behövs. Svensk Biblioteksförening kräver satsningar på läsning, bibliotek och bemannade skolbibliotek.

– Nästa vecka beslutar riksdagen om förslag för läsning och budget för dessa. PISA-mätningens nedslående resultat manar partierna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening.

– Vi förutsätter till exempel att utbildningsministern tar initiativ till att skärpa skollagen så att alla elever får tillgång till skolbibliotek bemannade med utbildad personal. Detta beslutade Folkpartiet vid sitt landsmöte förra månaden, säger Niclas Lindberg.

Likvärdig utbildning är en del av skolans värdegrund. Med likvärdighet avses att alla elever oavsett social bakgrund, ekonomiska förutsättningar och var man går i skola ska ges samma möjligheter att uppnå skolans kunskapsmål. En förutsättning för en likvärdig skola är likvärdiga skolbibliotek. Skolbibliotek främjar läsning och hjälper eleverna att bli medie- och informationskunniga. Elever i skolor med tillgång till skolbibliotek har högre betyg än elever i skolor som saknar tillgång till skolbibliotek. Samtidigt saknar hälften av Sveriges elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek. 

Folkbiblioteken har i den nya bibliotekslagen givits ett tydligt uppdrag att främja läsning och tillgång till litteratur. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling. Tillgången till bibliotek och användningen av dem har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse. Samtidigt kan konstateras att barns närhet till bibliotek minskar i takt med nedläggningen av bibliotek, trots att man vet att det finns ett tydligt samband mellan avståndet till bibliotek och hur ofta man använder det.

-Vi vill att den nya bibliotekslagen blir mer än fagra ord och följs upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet. I vårt remissvar över litteraturutredningen kräver vi också satsningar på läsombud i förskolan samt att ansvaret för läsfrämjande verksamhet samlas hos en enda nationell myndighet. säger Niclas Lindberg.

-Vi vill också ha en nationell biblioteksstrategi för att bland annat tydliggöra till exempel barns tillgänglighet till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse avslutar Niclas Lindberg.

Bakgrund PISA

PISA – Programme for International Student Assessment – är en omfattande mätning av kunskapsnivån hos 15-åringar i mer än 70 länder.  Mätningen genomförs på uppdrag av OECD vart tredje år och testar 15-åringarnas kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sverige har deltagit i alla fem undersökningarna sedan början år 2000. 

PISA-undersökningen år 2012 visar att svenska 15-åringars resultat sjunker i alla de tre områden som undersökts: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Svenska kunskapsresultaten ligger numera under OECD-genomsnittet i alla tre kunskapsområden och resultatutvecklingen är sämst av alla OECD-länder.

I de fyra första PISA-undersökningarna låg svenska 15-åringar i toppen när det gäller läsförståelse. I PISA-mätningen som genomfördes 2009 låg de svenska resultaten på en genomsnittlig nivå bland de undersökta länderna. I PISA 2012, den undersökning som i dag presenteras, har läsförståelsen försämrats ytterligare. I PISA-undersökningen år 2000 var det endast tre OECD-länder som hade signifikant bättre resultat i läsförståelse än Sverige. I PISA som genomfördes 2012 är det istället endast tre OECD-länder som har signifikant sämre resultat än Sverige.

Lågpresterande elever har tappat mest. Medan högpresterande inte tappat lika mycket. Det vill säga att skillnader mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. Flickor har bättre resultat på lässkalan är pojkar.

God läsförmåga är grunden för förståelse även i andra ämnen. Elever med svag läsförståelse har det också svårare i andra ämnen.

Foto: Fredrik Hjerling. Bilden från Nacka Gymnasiums skolbibliotek