Svensk Biblioteksförening > Allmänt > Ökad läsning kräver nya och större insatserSkriv ut

Ökad läsning kräver nya och större insatser

I dag lämnade Svensk Biblioteksförening sitt remissvar över Litteraturutredningen. Föreningen gillar flera av utredningens förslag, men vill gå längre. Därför föreslås en nationell bibliotekspolitik, samt att det statliga inköpsstödet till barn och ungdomslitteratur och läsfrämjandeprojekt ska utvärderas.  

Svensk Biblioteksförening delar utredningens bedömningar att en bred samling krävs för att vända den negativa utvecklingen när de gäller läsning. Men hissar också varningsflagg:

– Utredningens förslag till finansiering innebär neddragningar och hot mot verksamhet som understödjer litteratur och läsning. För att utredningens goda förslag till ökade insatser för läsfrämjande ska bli framgångsrika krävs därför att medel tillskjuts, säger Inga Lundén ordförande i Svensk Biblioteksförening.

Litteraturutredningen föreslår att Statens kulturråd får i uppdrag att ta initiativ till, samordna, följa upp och utvärdera läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse, liksom att ta fram ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan.

Det är viktigt att ansvaret för läsfrämjande samlas hos en enda nationell myndighet. Sedan kan man diskutera om det ska vara Kungliga biblioteket eller Kulturrådet. Att den personalförstärkning som krävs föreslås ske till priset av nedskärning av statsbidraget till barnlitteratur framstår som stötande, säger Inga Lundén, ordförande i Svensk Biblioteksförening.

Svensk Biblioteksförening delar bedömningen att det finns behov av kompetensutveckling och kunskaper om litteratur hos lärare. Föreningen ser positivt på förslagen om försök med läsombud i förskolor och att skolbibliotek ska ha personal med relevant kompetens. Svensk Biblioteksförening framförde redan 2009 i remissvaret till den nya skollagen att tillgång till skolbibliotekarier skulle regleras i den nya lagen.

Sedan Litteraturutredningens slutbetänkande överlämnades har resultatet av en ny PIRLS-undersökning presenterats. PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study, är en internationell jämförande studie som undersöker elevers läsförmåga i årskurs 4. Resultatet för svenska elevers vidkommande är nedslående. Från att i den första undersökningen år 2001 legat i topp när det gäller läsning, och försämrat sina resultat i den andra undersökningen år 2006, har resultaten i den senaste undersökningen försämrats ytterligare. Svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har nu halkat ner till strax över EU/OECD-genomsnittet.

– Den allvarliga situation som Litteraturutredningen beskriver vad gäller läsning har inskärpts. Vi vet att en stor del av landets elever saknar de skolbibliotek som de har rätt till. Det är min förhoppning att även utbildningsministern tar sitt ansvar för att skollagen både skärps och efterlevs, avslutar Inga Lundén.